Lagar och regler

Kommunallagen – ramen för kommunens arbete

Regler och lagar för hur Tanums kommun styrs finns i regeringsformen, kommunallagen samt ett antal specialförfattningar. Arbetsordningar och reglementen och andra interna styrdokument kompletterar lagstiftningen och redogör för hur vi i Tanums kommun har valt att organisera oss och fördela ansvaret.

Kommunallagen är en ramlag som förenklat talar om vad kommunen får göra och hur det ska gå till när kommunen fattar beslut. I kommunallagen regleras kommunens befogenheter, alltså vad kommunen får och inte får göra, valbarhet och rösträtt, beslutsfattande med mera. Kommunen har också uppgifter i speciallagstiftning som till exempel skollagen, plan- och bygglagen och socialtjänstlagen.

Kommunallag (2017:725) Svensk författningssamling 2017:2017:725 t.o.m. SFS 2022:638 - Riksdagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Offentlighet och sekretess

Offentlighetsprincipen är en grundläggande princip för Sveriges statsskick. Den ger allmänheten rätt till insyn i det offentliga och den kommer till uttryck genom:

• Yttrandefriheten: Friheten att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor
• Meddelarfriheten: Rätten att meddela och offentliggöra uppgifter i grundlagsskyddade medier
• Förhandlingsoffentligheten: Allmänhetens och medias rätt att närvara vid domstolsförhandlingar och vid beslutande församlingars sammanträden, det vill säga riksdagens, regionfullmäktiges och kommunfullmäktiges sammanträden
• Handlingsoffentligheten: Rätten för var och en att ta del av allmänna handlingar

Rätten att ta del av allmänna handlingar är det som flest i kommunen kommer i kontakt med. Den innebär att allmänhet och media har möjlighet att läsa våra allmänna handlingar på plats hos oss, men också att de har möjlighet att få en kopia av handlingarna.

Vad betyder offentlighetsprincipen för dig som förtroendevald?

För dig som förtroendevald betyder offentlighetsprincipen att post, e-post eller andra handlingar som skickas till dig, och som du skickar, kan kommas att betraktas som allmänna handlingar och därmed ska registreras.

Om en handling skickas till dig i din egenskap som politisk företrädare för ett parti anses handlingen inte som inkommen och behöver inte registreras. Detta för att handlingarna uteslutande rör dig som förtroendevald och ditt uppdrag som företrädare för vissa åsikter, inte som företrädare för myndigheten.

Exempel på när det inte är en allmän handling:

• När är ett meddelande skickas till en politiker från allmänheten eller från en partikamrat med en förfrågan om vad politikerns parti anser i en viss fråga.

Om handlingen däremot avser handläggningen av ett ärende som du som förtroendevald eller förvaltningen ska handlägga är huvudregeln att handlingen betraktas som inkommen och därmed ska registreras. Du som förtroendevald företräder då den nämnd som är ansvarig för ärendet.

Ta kontakt med registrator på förvaltningen eller din nämndsekreterare om du behöver hjälp.

Offentlighets- och sekretesslag (2009:400) Svensk författningssamling 2009:2009:400 t.o.m. SFS 2022:1314 - Riksdagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Förvaltningslagen

Förvaltningslagen är grunden för rättssäkerhet och service. Den innehåller grundregler för hur myndigheter i stat och kommun ska handlägga ärenden och sköta kontakterna med allmänheten.

Förvaltningslag (2017:900) Svensk författningssamling 2017:2017:900 t.o.m. SFS 2019:981 - Riksdagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Lagen om offentlig upphandling

All offentlig upphandling måste ske enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). LOU har sitt ursprung i ett EG-direktiv. Allt som en offentlig verksamhet köper måste upphandlas, antingen genom direktupphandling eller anbud. Syftet med lagen är att de offentliga medlen ska användas på bästa sätt och samtidigt ge leverantörer möjlighet att tävla på samma villkor.

Lag (2016:1145) om offentlig upphandling Svensk författningssamling 2016:2016:1145 t.o.m. SFS 2022:1138 - Riksdagen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jäv

Du som förtroendevald kan vara jävig i ett ärende och får då inte delta eller närvara vid handläggningen av ärendet. Du ska själv säga till om du är jävig i ett ärende.

Som förtroendevald i kommunen är du jävig om du kan antas bli påverkad av beslutet i en inte oväsentlig utsträckning eller om saken angår din make, sambo, förälder, barn eller syskon eller någon annan närstående. Du är även jävig om du eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår eller för någon som kan bli påverkad av beslutet, om ärendet rör tillsyn över sådan kommunal verksamhet som du själv är knuten till, du har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken eller om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba förtroendet till din opartiskhet i ärendet.

Vid så kallade dubbla engagemang, om en förtroendevald är ledamot i olika nämnder är ledamot inte jävig bara för att den har varit med i handläggningen av ärendet i en annan nämnd. Vid dubbla engagemang i nämnd och i föreningsliv tillämpas jävsreglerna däremot fullt ut.

Vid dubbla engagemang och kommunala aktiebolag eller stiftelser gäller att bestämmelserna om ställföreträdarjäv och delikatessjäv inte tillämpas om kommunen äger minst hälften av aktierna i aktiebolaget eller utser minst hälften av styrelseledamöterna i stiftelsen.

Om du är jävig får du inte delta eller närvara vid handläggningen av ett ärende. Du ska själv meddela om du känner till en omständighet som skulle kunna utgöra jäv mot dig.