Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Antagen av kommunfullmäktige 2023-11-27, § 147.
Dnr KS 2023/0727-903.

Bakgrund

I kommunallagen och i lagen om kommunal bokföring och redovisning finns ett regelverk för hur kommuner och regioner ska sköta sin ekonomiska förvaltning. Där beskrivs bland annat att kommuner och landsting ska ha en god ekonomisk hushållning med mål och riktlinjer för sin ekonomi och verksamhet. Reglerna för det så kallade balanskravet anger hur ekonomiska underskott ska beräknas och regleras.

Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att under vissa betingelser reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv (RUR). Denna reserv kan sedan användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel, under förutsättning att årets resultat efter balanskravsjusteringar är negativt. RUR är frivillig att tillämpa, de kommuner och landsting som tänker göra det måste besluta om hur reserven ska hanteras. Detta ska framgå av de riktlinjer för god ekonomisk hushållning som fullmäktige ska besluta om.

Syftet med lagstiftningen är att ge kommuner och landsting möjlighet att under vissa angivna förutsättningar reservera medel i RUR för att kunna täcka underskott vid ett senare tillfälle. Syftet med RUR är således att kunna bygga upp en reserv under goda tider för att senare, under vissa omständigheter, kunna utnyttja denna när skatteunderlagsutvecklingen är svag. RUR är avsedd att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln för att skapa större stabilitet för verksamheterna.

Inför 2024, förutsatt att riksdagen fattar beslut under hösten 2023, kommer resultatutjämningsreserven (RUR) avvecklas men beslutade medel får nyttjas till utgången av 2033. I stället föreslås en resultatreserv med samma förutsättningar för reservering som resultatutjämningsreserven. Den får uppgå till högst fem procent av summan av skatteintäkter och utjämningsbidrag och användas för att uppnå en god ekonomisk hushållning. I riktlinjer för god ekonomisk hushållning ska framgå när medel ska reserveras, hur de får användas och villkor för användning. Då det i dagsläget inte är beslutat om nytt regelverk avseende resultatutjämningsreserv och resultatreserv görs ingen uppdatering av riktlinjerna för denna del. Efter beslut i riksdagen följer uppdatering av Riktlinjerna för god ekonomisk hushållning. Uppdatering av nu gällande riktlinjer för god ekonomisk hushållning gjordes i samband med beslut om budget 2023. Nu gällande föreskrifter sker i samband med budget 2024.

God ekonomisk hushållning

I kommunallagen anges att för den kommunala verksamheten ska det finnas mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. Tanums kommun har definierat termen ”god ekonomisk hushållning” som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

God ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och längre tidsperspektiv. Om kostnaderna på lång sikt överstiger intäkterna innebär det att morgondagens medborgare inte bara får betala kostnaden för sin egen konsumtion utan även kostnaden för tidigare generationers konsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller för låg självfinansieringsgrad av kommunens investeringar. De ekonomiska medlen utgör en begränsning för verksamhetens omfattning. Mål och riktlinjer för verksamheten ska bidra till att resurserna används till rätt saker och att de används på ett effektivt sätt.

Finansiellt perspektiv

Tanums kommuns övergripande ekonomiska mål utgår ifrån generationsprincipen som innebär att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar och inte belasta kommande generationer med kostnader eller åtaganden. Investeringsverksamheten ska anpassas så att inte kommunens ekonomiska ställning (soliditeten) försvagas.

Mål:

Soliditeten, inklusive totala pensionsförpliktelser, ska fram till år 2030 öka till 22 procent

Finansiella delmål

Finansiella delmål för budgetåret formuleras inom ramen för Tanums kommuns budgetprocess. För att nå god ekonomisk hushållning ska samtliga delmål vara uppnådda.

Verksamhetsperspektiv

För att verksamheten ska uppfylla intentionerna i god ekonomisk hushållning ska den bedrivas på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Det ska vidare finnas ett samband mellan resursåtgång, prestationer, resultat och effekter.

I Tanum utgörs mål för god ekonomisk hushållning dels av de övergripande mål, policyer och riktlinjer som kommunfullmäktige angivit, dels de målsättningar kommunfullmäktige angivit för kommunens olika verksamhetsområden.

Sammantaget skapar dessa mål förutsättning för en god utveckling av Tanums kommun. Alla verksamheter som Tanums kommun ansvarar för ska bedrivas på ett sådant sätt att kommuninvånarna är nöjda eller mycket nöjda med verksamhet och service vid de kvalitetsmätningar som görs. Verksamheten ska bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och på ett sådant sätt att kommande generationers möjligheter till en bra verksamhet inte försämras.

Verksamhetsmål

Mål för verksamheten beslutas inom ramen för Tanums kommuns budgetprocess. För varje verksamhetsmål finns en eller flera indikatorer som används för att avgöra om verksamhetsmålet är uppfyllt eller inte. Minst hälften av indikatorerna måste vara uppnådda för att målet ska anses vara uppfyllt. För att verksamhetsperspektivet av god ekonomisk hushållning ska vara uppnått ska minst hälften av målen vara uppnådda.

Avsättning till resultatutjämningsreserv

Reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger en procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Resultatutjämningsreserven ska inte överstiga tio procent av summan av skatteintäkter, generella statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning.

Disponering av resultatutjämningsreserv

Beslut om kommande års disponering bör fattas i samband med budgetbeslutet. I samband med årsredovisningen fastställs den verkliga disponeringen. Medel från en resultatutjämningsreserv får användas för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Disponering får göras när prognosen för det årliga underliggande skatteunderlaget för riket är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren. I de fall nämnderna uppvisar underskott samtidigt som skatteintäkterna är lägre än den genomsnittliga utvecklingen de senaste tio åren bör disposition ske endast för den del av ett underskott som beror på lägre skatteintäkter än genomsnittligt.

Balanskravsutredning

I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas.