30-årsjubileum för världsarvet

År 2024 firade Tanums hällristningar 30 år som världsarv. Det firades och uppmärksammades under året!

30 år som världsarv – 8 000 år av vår historia

År 2024 är det 30 år sedan som Tanums Världsarv, våra hällristningar, blev upptagna på Unescos lista över världens Världsarv. Det firades bland annat genom att alla skolelever i kommunen fick en ”Världsarvslektion”, bronsåldersfestival, en ny vandringsled från kuststigen till Vitlycke museum, samt en led som knyter ihop Aspeberget med Vitlycke museum, samt fler aktiviteter och händelser.

Jubileumsmärke

Ett jubileumsmärke togs fram i olika varianter som var fri att använda i kommunikation som syftade till att uppmärksamma världsarvet och jubileumsåret.

Vad hände under året:

Nedan finns exempel på aktiviteter och händelser som skedde under jubileumsåret.

• Lär dig att lappa och laga kläder – Föreläsning och workshop i oktober. Vitlycke museum bjuder in till en inspirerande föreläsning och workshop om att lappa och laga. Perfekt för dig som vill bidra till en mer hållbar garderob! Föreläsare var skräddare Maria Rudolfsson.
  
• Söndagen den 13 oktober firade Vitlycke museum 30-årsjubileum med föreläsning av världsarvsamordnare Hans Lundenmark, som delade med sig av fascinerande berättelser om världsarvet och hällristningarna i Tanum.
  
• Vitlycke museum öppnade för säsongen under påskhelgen. Tipspromenad, bildbingo och aktiviteter i bronsåldersgård stod på programmet.
• I augusti firades Bronsåldersfestivalen på Vitlycke museum! Då kom bronsåldersgården till liv med hantverkare och aktiviteter.
• Hela året uppmärksammade museet jubileumsåret i sina guidningar, aktiviteter och utställningar.

• Vitlycke museum anordnade i april en konferens för andra världsarvsaktörer.
• På Internationella museidagen den 18 maj bjöd Vitlycke Museum på fri entré. En dag som var fylld med kultur och äventyr
  
• I juni var man för andra året värd för ett av Unesco:s internationella volontärläger.
• Målsättningen var en ny vandringsled, från ridskolan i Tanumshede till Vitlyckehällen vid museet, en satellitled till Kuststigen. Därmed knyter vandringsleden samman Grebbestad med Vitlycke museum. Vandringsleden och världsarvet kommer uppmärksammas med skyltning på Grebbestad Bryggan och vid trappan upp till Stöberget, ledens start/mål.
• En bebyggelseinventering genomförs 2024 för att öka kunskapen om hur bebyggelsen utvecklats och förändrats sedan världsarvets bildades 1994.

Världsarvslektion till alla grundskolelever i Tanums kommun

För att uppmärksamma världsarvets jubileum var Vitlycke museums pedagog under året ute i kommunens alla skolor och pratade om världsarv, från förskoleklass upp till årskurs 9.

I besöken sattes Tanums hällristningar i sitt globala sammanhang och stora som små frågor och funderingar diskuterades med eleverna.

Syftet med besöken var att väcka nyfikenhet och intresse för världsarv samt ge eleverna verktyg för hur de kan tänka kring de möjligheter och svårigheter världsarv ofta ställs inför.

Med detta ville Vitlycke museum uppmärksamma barnen i Tanum på att de lever i en av världens viktigaste kulturhistoriska platser!

Tanums hällristningar - bakgrund

För 30 år sedan utsågs Tanum till en av dem mest värdefulla kulturhistoriska miljöerna i världen. Anledningen till att Tanum togs upp på världsarvslistan 1994 är den stora mängd hällristningar från bronsåldern (1700–500 före Kristus) som finns i området.

Hela Bohuslän är ett hällristningstätt landskap där de flesta ristningar finns i den norra delen. Tanum är det område där koncentrationen av hällristningar är som allra störst och där bildinnehållet bjuder på en ovanligt stor variationsrikedom. I världsarvsområdet, som är cirka 41 kvadratkilometer stort, finns idag drygt 600 kända hällristningsplatser, ett antal som växer hela tiden i takt med att fler hällar upptäcks.

Vad är en hällristning

Hällristningar är bilder som knackats in i berget under bronsåldern och början av järnåldern, från 1700 till 300 före Kristus. ”Ristning” är egentligen ett missvisande ord, bilderna bultades in i berget med knackstenar. Verktygen kan man ibland hitta vid arkeologiska utgrävningar vid hällarna. Det är sällan vardagen som avbildas, bilderna verkar snarare att ha med makt, ritual, långväga färder och krigarideal att göra.

Trots att det finns hundratusentals enskilda hällristningar är motiven ganska få. De vanligaste är prickarna som kallas skålgropar, andra vanliga bilder är skepp, människor och djur. Motiv som inte är lika vanliga är fotsulor, cirklar, vagnar, träd, årder (plogens föregångare), händer, nätfigurer och vapen.

Det unika med våra hällristningar

Hällristningarna i Tanum är en del i den så kallade Sydskandinaviska hällristningstraditionen. Det som gör att bilderna i Tanum skiljer ut sig från det övriga materialet är variations- och detaljrikedomen hos motiven. Det finns många exempel på bilder, så tydliga att det går att identifiera specifika föremåltyper från bronsåldern. Det handlar framför allt om olika vapen och utrustningsdetaljer som svärd, yxor, hjälmar och sköldar. Andra exempel är utsmycknings- och konstruktionsdetaljer hos skeppen: stävdekorationer, styråror, rammar, spant samt besättningsmedlemmar med paddlar, vapen och musikinstrument.

Anmärkningsvärt är också hur uthållig traditionen att hugga in bilder i granithällarna varit, på vissa platser har generation efter generation återvänt för att under mer än tusen år fylla berget med sin tids variation av motiven. Denna uthållighet har även resulterat i en stor mängd platser med hällristningar - i världsarvsområdet finns idag drygt 600 kända hällristningsplatser, ett antal som växer hela tiden i takt med att fler hällar upptäcks. Totalt rör det sig om 10 000-tals enskilda hällristningar.

Bergarten granit är i sig central för hällkonsten i Tanum. De av istiden polerade berghällarna verkar ha varit oemotståndliga för bronsålderns bildskapare. Många av hällristningshällarna i Tanum är exceptionellt släta, vilket gett förutsättningar för stor detaljrikedom och komplicerade motiv, trots att bilderna bultats in i berget med knackstenar. I södra delen av Bohuslän, där berggrunden består av en ofta grövre gnejs, finns det visserligen hällristningar, men sällan av samma kvalité och aldrig i samma mängd.

Mer information om Hällristningarna i Tanum - Världsarvet Tanums hällristningar (tanumworldheritage.se) Länk till annan webbplats.