30-årsjubileum för världsarvet

I år firar Tanums hällristningar 30 år som världsarv. Det kommer firas och uppmärksammas under året!

30 år som världsarv – 8 000 år av vår historia

År 2024 är det 30 år sedan som Tanums Världsarv, våra hällristningar, blev upptagna på Unescos lista över världens Världsarv. Det firas bland annat genom att alla skolelever i kommunen får en ”Världsarvslektion”, bronsåldersfestival, en ny vandringsled från kuststigen till Vitlycke museum, samt en led som knyter ihop Aspeberget med Vitlycke museum, och fler aktiviteter och händelser som uppmärksammar jubileet.

Hur uppmärksammar du, ditt företag eller din förening vårt världsarvsjubileum?

Kanske finns det en världsarvs-pizza, bakelse eller souvenir som väntar där ute? Eller ett jubileumslopp, världsarvsvandring eller världsarvsyoga? Eller något annat som ni gör i era verksamheter eller producerar som hyllar och uppmärksammar vårt världsarvs födelsedag. Hör gärna av dig och berätta!

Jubileumsmärke

Det finns ett jubileumsmärke framtaget i lite olika varianter som är fri att använda i kommunikation som syftar till att uppmärksamma världsarvet och jubileumsåret.
Du kan ladda ner jubileumsmärket här.

Vad händer under året:

Nedan berättar vi lite om aktiviteter och händelser som kommer ske under jubileumsåret, (vi fyller gärna på)

• Vitlycke museum öppnar för säsongen till påsk. Tipspromenad, bildbingo och aktiviteter i bronsåldersgård står på programmet. Här kan du läsa mer om Vitlycke musums påsklovsaktiviteter Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..
• Nytt får i år är en ”Bronsålderfestival” i slutet på augusti. Programmet är inte klart än, men det blir bronsåldersentusiaster i tidstypiska kläder från hela världen, historiskt hantverk och en matarkeolog som låter oss smaka på bronsåldern,
• Hela året kommer museet förstås uppmärksam jubileumsåret i sina guidningar, aktiviteter och utställningar. Håll utkik i Vitlycke museums program Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

• Vitlycke museum kommer i april anordnar en konferens för andra världsarvsaktörer, den här helgen kommer Sveriges världsarv till Tanum.
• Juni är man för andra året värd för ett av Unesco:s internationella volontärläger.
• Målsättningen är en ny vandringsled, från ridskolan i Tanumshede till Vitlyckehällen vid museet, en satelitled till kuststigen. Därmed knyter vandringsleden samman Grebbestad med Vitlycke museum. Vandringsleden och världsarvet kommer uppmärksammas med skyltning på Grebbestad Bryggan och vid trappan upp till Stöberget, ledens start/mål.
• En bebyggelseinventering genomförs 2024 för att öka kunskapen om hur bebyggelsen utvecklats och förändrats sedan världsarvets bildades 1994.

Världsarvslektion till alla grundskolelever i Tanums kommun

För att uppmärksamma världsarvets jubileum kommer Vitlycke museums pedagog under året ute i skolorna i Tanum och pratar om världsarv. Besöken sker från förskoleklass upp till åk 9, till alla skolor runt om i kommunen.

I besöket sätts Tanums hällristningar i sitt globala sammanhang och stora som små frågor och funderingar diskuteras med eleverna.

Syftet med besöken är att väcka nyfikenhet och intresse för världsarv samt ge eleverna verktyg för hur de kan tänka kring de möjligheter och svårigheter världsarv ofta ställs inför.

Med detta vill Vitlycke museum uppmärksamma barnen i Tanum på att de lever i en av världens viktigaste kulturhistoriska platser!

Tanums hällristningar - bakgrund

För 30 år sedan utsågs Tanum till en av dem mest värdefulla kulturhistoriska miljöerna i världen. Anledningen till att Tanum togs upp på världsarvslistan 1994 är den stora mängd hällristningar från bronsåldern (1700–500 f.Kr.) som finns i området.

Hela Bohuslän är ett hällristningstätt landskap där de flesta ristningar finns i den norra delen. Tanum är det område där koncentrationen av hällristningar är som allra störst och där bildinnehållet bjuder på en ovanligt stor variationsrikedom. I världsarvsområdet, som är cirka 41 km2 stort, finns idag drygt 600 kända hällristningsplatser, ett antal som växer hela tiden i takt med att fler hällar upptäcks.

Vad är en hällristning

Hällristningar är bilder som knackats in i berget under bronsåldern och början av järnåldern, från 1700 till 300 f.Kr. ”Ristning” är egentligen ett missvisande ord, bilderna bultades in i berget med knackstenar. Verktygen kan man ibland hitta vid arkeologiska utgrävningar vid hällarna. Det är sällan vardagen som avbildas, bilderna verkar snarare att ha med makt, ritual, långväga färder och krigarideal att göra.

Trots att det finns hundratusentals enskilda hällristningar är motiven ganska få. De vanligaste är prickarna som kallas skålgropar, andra vanliga bilder är skepp, människor och djur. Motiv som inte är lika vanliga är fotsulor, cirklar, vagnar, träd, årder (plogens föregångare), händer, nätfigurer och vapen.

Det unika med våra hällristningar

Hällristningarna i Tanum är en del i den så kallade Sydskandinaviska hällristningstraditionen. Det som gör att bilderna i Tanum skiljer ut sig från det övriga materialet är variations- och detaljrikedomen hos motiven. Det finns många exempel på bilder, så tydliga att det går att identifiera specifika föremåltyper från bronsåldern. Det handlar framför allt om olika vapen och utrustningsdetaljer som svärd, yxor, hjälmar och sköldar. Andra exempel är utsmycknings- och konstruktionsdetaljer hos skeppen: stävdekorationer, styråror, rammar, spant samt besättningsmedlemmar med paddlar, vapen och musikinstrument.

Anmärkningsvärt är också hur uthållig traditionen att hugga in bilder i granithällarna varit, på vissa platser har generation efter generation återvänt för att under mer än tusen år fylla berget med sin tids variation av motiven. Denna uthållighet har även resulterat i en stor mängd platser med hällristningar - i världsarvsområdet finns idag drygt 600 kända hällristningsplatser, ett antal som växer hela tiden i takt med att fler hällar upptäcks. Totalt rör det sig om 10 000-tals enskilda hällristningar.

Bergarten granit är i sig central för hällkonsten i Tanum. De av istiden polerade berghällarna verkar ha varit oemotståndliga för bronsålderns bildskapare. Många av hällristningshällarna i Tanum är exceptionellt släta, vilket gett förutsättningar för stor detaljrikedom och komplicerade motiv, trots att bilderna bultats in i berget med knackstenar. I södra delen av Bohuslän, där berggrunden består av en ofta grövre gnejs, finns det visserligen hällristningar, men sällan av samma kvalité och aldrig i samma mängd.

Mer information om Hällristningarna i Tanum - Världsarvet Tanums hällristningar (tanumworldheritage.se) Länk till annan webbplats.