Framgångsrik läs- och skrivträning

Närmare en tredjedel av alla elever på lågstadiet i Tanums kommun får någon gång under de tre åren ett stöd som ger en extra skjuts i läs- och skrivinlärningen.

-Jag är övertygad om att lässtödet är något som spelat roll för många, säger specialpedagog Sten Gunnar Axelsson, som haft hand om stödet alltsedan det infördes 1999.

På bordet i specialläraren Ewa Arvidssons arbetsrum på Hamburgsundskolan ligger det kort med ord som kan ha olika betydelser.

-Ta ett kort, läs vad det står på det, hitta på en mening där ordet ingår och skriv ned den!, uppmanar hon de tre eleverna från årskurs tre som samlats vid det runda bordet.

Elliot Sundbom väljer ordet bär och formulerar meningen Jag bär en soppslev.

-Är det två p i soppslev?, undrar kamraten Erik Jarnefors och får ett jakande svar.

Så gäller det att komma på en annan betydelse, en uppgift som Rasmus Blad löser:

-Jag plockar bär.

Alla tre skriver meningarna i sina häften.

”Fantastisk utveckling”

-Jag blir alldeles lycklig när jag ser hur ni stavar nu, jämfört med hur det var före jul, utbrister Ewa Arvidsson.

Hon har för denna trio använt sig av ett tolvveckorsprogram, WIP, utarbetat av läsforskaren Ulrika Wolff, och är mycket nöjd med resultatet.

-Jättebra, en fantastisk utveckling!

-En sådan strukturerad, intensiv läs- och skrivundervisning ger enligt läsforskning en långvarig effekt.

Det finns en arsenal av hjälpmedel och metoder som pedagogerna kan använda i lässtödet, anpassat efter varje elevs behov.

-Jag arbetar mycket med ordkort och bilder, men också med olika typer av texter, säger Ewa Arvidsson, som tar sig an elever både enskilt och i grupp.

Skriva sig till läsning

Ipad används som ett kompletterande verktyg i läs- och skrivundervisningen i Tanums kommun.

I det som kallas ”Att skriva sig till läsning” kan eleverna prova sig fram med hjälp av ”paddan”. Dess ”talande tangentbord” och uppläsningsfunktion gör att eleverna kan höra om det de skrivit blivit som de tänkt eller inte. Ord och berättelser får växa fram
allt eftersom.

Inspelad läsning gör att de själva hör hur den utvecklas efterhand.

Läs- och skrivinlärning hör nära samman. På senare år har större fokus lagts på skrivandet, både i lässtödet och i det dagliga, datorbaserade arbetet.

Över riksnivån

Arbetet med skrivandet har bidragit till rejält förbättrade resultat för Tanumseleverna i det nationella provet i svenska för årskurs tre. I det senaste ligger Tanumseleverna klart över riksnivån i samtliga moment.

-Framgångsfaktorer i Tanums kommun är det riktade lässtödet, Ipad till varje elev och att alla elever kan få tillgång till inlästa böcker. De tidiga insatserna är viktiga, säger Ewa Arvidsson.

Sten Gunnar Axelsson betonar det skrivna ordets roll i samhället.

-Texten är bärare av den information vi förmedlar till varandra om kultur, kunskap, idéer. Att kunna läsa är en demokratisk rättighet.

Fördelas efter behov

Lässtödet är en riktad stödresurs till årskurserna 1-3, fördelad efter behovsbedömning.

Talpedagoger gör en språklig bedömning i förskoleklasserna. Alla elever genomför test i ettan och tvåan och resultaten utvärderas av specialpedagog tillsammans med deras lärare. En bedömning av vilka elever som behöver extra lässtöd görs och det totala behovet sammanställs av Sten Gunnar Axelsson, Centrala barn- och elevhälsan. Utifrån denna sammanställning fördelas resurser till rektorerna.

Alla som arbetar med lässtödet samlas en gång per termin för samtal och information om bland annat aktuell forskning.

Stödet kostar cirka 20 000 kronor per elev och läsår. Stödbehovet i varje skola varierar år från år.

Varje läsår ges lässtöd till cirka 60-70 lågstadieelever, 22-23 procent av alla elever.

Cirka 30 procent har någon gång under lågstadiet fått lässtöd.

Lässtödet utvärderas individuellt varje läsår och genom det nationella provet i svenska i trean. Läsåret 2014-15 klarade 89 procent av Tanums tredjeklassare kunskapskraven i alla delprov. Goda resultat nåddes i stavning och i att skriva berättande text.