Till minne

av dem som aldrig återvände från havet

ofärdsåren 1939-1945

Invigning av minnesplatsen skedde på Alla helgons dag, lördagen den 5 november, 2005.

Minnesplatsen ligger i Badhusparken, öster om norra delen av Grebys Skaldjursrestaurang, vid Grebbestadsbryggan i Grebbestad.

Konstnären Lennart Didoff, göteborgare som sedan många år är sommarboende i Grönemad norr om Grebbestad, har tagit initiativ till denna minnesplats i Tanums kommun och engagerat Tanums Kultur & Fritid i genomförandet. Minnesplatsen invigs 2005 som en hågkomst till andra världskrigets slut 1945 - för 60 år sedan.
      
Konstnär Hans Leutscher, holländare som är deltidsboende i Tanum, har utformat minnesplattan och låtit ett gjuteri i Holland tillverka densamma. Minnesplattan består av texten "Till minne av dem som aldrig återvände från havet ofärdsåren 1939-1945". Till detta en illustration av Hans Leutscher samt dikten "Också de tyngsta dagarna" av skalden Ebba Lindqvist:

Minnesplattan
"Också de tyngsta dagarna
gå vi längs stränderna
likt sömngångare sökande.
Det enda som vi bedja om
är en liten ljusgul strimma längs synranden,
en strimma, som kommer oss att glömma,
hur millioner långt
det är till solen."
(ur diktsamlingen Lyrisk dagbok)
I många kustkommuner i Sverige finns minnesplatser eller monument över sjöfolk som tjänstgjorde under andra världskriget men som aldrig återkom från haven. Dessa platser har olika storlek och utformning.

När minnesplatsen i Tanum skulle skapas enades man om att en enkel platta skulle gjutas och sättas upp i berget i Badhusparken i Grebbestad. Denna plats är både intim och centralt belägen i samhället och kommunen samt har en naturlig knytning till havet.

Vid invigningen berättade kulturchef Karl-Axel Wikström om bakgrunden till minnesplatsen. Därefter talade initiativtagaren Lennart Didoff, som också läste Ebba Lindqvists dikt "Också den tyngsta dagarna" och Terje Fredh tecknade en historisk bakgrund och gav målande exempel på sjöfolks umbäranden under kriget. Han läste också upp de personer från Tanum som omkommit under kriget. Avslutningsvis invigde kommunfullmäktiges ordförande Bengt Ekelund minnesplatsen med att lägga ned en blomsteruppsats. Till inramning av ceremonin spelade Andreas Erlandsson "Tears in heaven" på saxofon.
 
Förutom att allmänheten var inbjuden via annons var lotsar, uteseglare, fiskare, kommunens alla samhällsföreningars ordföranden, sjöräddningen m.fl. speciellt inbjudna.

Till ceremonin kom ca 75 personer, bl.a. kom en hel besättningen från Sjöräddningen i Fjällbacka med sin båt och ankrade upp framför minnesplatsen.
 
Press, radio och tv har haft en omfattande bevakning av minnesplatsens invigning.

Vy över invigningen.
Journalisten och skribenten Terje Fredh, Lysekil, har tecknat följande bakgrund:

"När Tyskland stängde inloppet till Skagerrak  i april 1940 kom svenska handels-flottan att delas. Halva flottan kom att verka i Östersjön och innanför spärren.
Den andra halvan av flottan stängdes utanför spärren. Fartygen innanför spärren kom i huvudsak att sysselsättas med malmtransporter till tyska och holländska nordsjöhamnar.
      
Stora insatser gjordes av de bohuslänska motorseglarna som bland annat försåg Sverige med fossila bränslen under 40-talets kalla vintrar.
      
Fartygen utanför minspärren seglade för de allierade och sattes in på den farliga konvojtrafiken mellan USA/Kanada och England. Om malmfartygen i Östersjön jagades av ryska ubåtar och vid tyska nordsjökusten av brittiska flygplan så anfölls Atlantkonvojerna av i första hand tyska ubåtar.
      
En del svenska sjömän gick över till norska båtar som, i motsats till de svenska, fick vara beväpnade.
      
De svenska sjöfartygen fick betala ett dyrt pris. Närmare 2.000 sjömän omkom
av krigshändelser samt av händelser som hörde samman med krigssjöfartygen.
Många fick vara med om svåra upplevelser i kriget men lyckades överleva.
      
Från Tanums kommun fanns det ett 60-tal sjömän i handelflottan och till detta kommer alla sjömän som bemannade motorseglarna, fiskebåtarna och de som var i marinens tjänst. Tanumssjömän fanns under kriget på Stilla havet, Indiska ocean, i karibisk kustfart, på Nordsjön  och Östersjön samt Nord- och Sydatlanten.

Ingen svensk yrkesgrupp kunde notera så många döda som just sjöfolket."