Personalsekreterare i beredskap

När personalsekreteraren pratade rekrytering av brandmän med räddningschefen slutade det med att hon själv blev rekryterad.

Nu har Emma Edén gjort sin första beredskapsvecka i Tanums räddningstjänst.

-En utmaning! Fantastiskt kul att testa. Det är också en möjlighet för mig att förstå hur yrket fungerar och kunna sprida kunskapen vidare, säger hon.

Sandra Schädlich i Hamburgsund kombinerar föräldraroll och yrkesliv med arbete som deltidsbrandman.

-Väldigt intressant, det ger mig väldigt mycket. Jag är en person som gillar att hjälpa andra.

När hon har beredskap säger treåringen att han ska komma med sin brandbil och hjälpa mamma om larmet går. Sexåriga dottern vill själv bli brandman, precis som mamma.

Sandra tycker det är roligt att vara en förebild.

-Tjejer kan!, säger Emma.

Räddningschef Gunnar Ohlén håller med:

-Det borde finnas fler tjejer i kåren.

Tre kvinnor

I kommunens två räddningsstyrkor ingår nu tre kvinnor. Sandra Schädlich har snart ett års erfarenhet, kollegan Louise Johannesson nästan fyra år. Ingen av dem upplever problem med att kombinera vanliga jobbet med brandmannajobbet.

Sandra arbetar som fritidspedagog på Hamburgsundskolan. När hon har beredskap kan hon inte vara ensam ansvarig för en grupp. Om larmet går ska hon inom fem minuter vara omklädd och startklar från brandstationen.

Louise Johannesson är undersköterska i hemtjänsten. Förstående arbetskamrater stöttar så att hon under beredskapsveckorna får uppgifter som går att lämna i all hast.

-De är också beredda på att min jobbil kan hamna här vid stationen, säger hon.

Stöd av gruppen

Några problem att vara kvinna i räddningstjänsten ser de inte, vare sig i fråga om attityder eller krav på fysik, lika för män och kvinnor. Konditionstesterna på rullband två gånger om året är inga bekymmer. Slitigt kan det förstås vara, med exempelvis långa pass i bekämpning av bränder i skog och mark, i stark hetta och med hanteringen av tunga slangar.

-Men det är en sådan sammanhållning i gruppen. Alla hjälps åt och peppar varandra, säger Louise.

Stödet från kollektivet är också viktigt efter mentalt tunga insatser, till exempel svåra trafikolyckor.

-Då kan man samlas efteråt och prata. Det kan bli många tankar men det finns alltid någon att bolla med, säger Sandra.

Viktig kompetens

Ett starkt intresse för att hjälpa medmänniskor är den egenskap både brandmän och ledning lyfter fram som viktigast för en brandman.

-En grundförutsättning, säger Gunnar Ohlén.

-Utan ett stort intresse är det svårt, instämmer Peter Eklund, deltidsbrandman i Hamburgsund i drygt 15 år.

-Det man får tillbaka från folk är den viktigaste belöningen.

Peter arbetar på ett inredningssnickeri. Yrkeskunnande av olika slag är en särskild tillgång för räddningstjänsten. I gengäld tillförs även arbetsplatser med deltidsbrandmän en värdefull kompetens.

-En jättefördel för arbetsgivare om det händer något, säger Göran Gustavsson, styrkeledare.

Brandmannafakta:

Tanums räddningstjänst omfattar två styrkor, i Tanumshede och Hamburgsund, med vardera 20 deltidsbrandmän fördelade på fyra grupper.

Två av tjänsterna, i Hamburgsund, blir vakanta inom kort.

Ambitionen är att förstärka bemanningen med en pooltjänst per grupp, totalt fyra per station.

Varje deltidsbrandman har som regel 13 beredskapsveckor med dygnet om-beredskap per år. Undantag är två tjänster där brandmän delar på beredskapsdygnet på grund av att de bor alltför långt från stationerna.

Intresserade av arbete som deltidsbrandman genomgår, efter inledande information, en test med olika moment - klättra i mast, bära tungt och gå in i trångt och mörkt utrymme. Därefter deltar de i övningar med fyra olika brandmannagrupper. Förmännen gör sedan en utvärdering.