Lagarna som styr vårt arbete

Socialtjänstlagen (SoL)

Socialtjänstlagens utgångspunkt är principen om alla människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Socialtjänstens övergripande mål är att främja människors ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor och aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten ska stärka människors egna resurser.

Kommunens omsorgsnämnd har enligt SoL ansvar för särskilt utsatta grupper i samhället: barn och unga, äldre personer, personer med funktionsnedsättning, personer med missbruksproblem och personer som vårdar eller stödjer närstående. SoL syftar till att skapa förutsättningar för skäliga levnadsvillkor. Stödet ska vara anpassat efter individen.

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

HSL innehåller övergripande mål och riktlinjer för hälso- och sjukvården. Kommunerna har viss frihet att utforma hälso- och sjukvårdsinsatserna efter sina lokala behov.

För att uppfylla kraven på en god vård ska hälso- och sjukvården:

  • vara av god kvalitet med god hygienisk standard och tillgodose patientens behov av trygghet, kontinuitet och säkerhet
  • vara lättillgänglig
  • bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet
  • främja goda kontakter mellan patienten och hälso- och sjukvårdspersonalen.

Där hälso- och sjukvård bedrivs ska det finnas personal, lokaler och utrustning som behövs för att en god vård ska kunna ges. HSL ställer krav på att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

LSS syftar till att ge personer med funktionsnedsättningar möjlighet att leva som andra, med full delaktighet i samhället. LSS ska skapa förutsättningar för goda levnadsvillkor. Stödet ska anpassas efter varje person. Individen ska vara med och bestämma om allt som rör den själv. Det kan till exempel gälla att vara med och planera hur en insats ska utföras eller hur delaktig personen vill vara i olika aktiviteter och i samhället.

Det finns tre huvudgrupper som kan ha rätt till insatser enligt LSS:

  • Personer med utvecklingsstörning, autism eller tillstånd som liknar autism
  • Personer som i vuxen ålder har fått en hjärnskada som påverkar begåvningen, till exempel genom en olycka.
  • Personer med andra stora funktionsnedsättningar, som inte har fått funktionsnedsättningen för att de är äldre.

En person som tillhör någon av de här grupperna kan ha rätt till en eller flera av de tio specifika insatser som finns i LSS. Exempel på insatser är bostad med särskild service, personlig assistent och daglig verksamhet.

Ansökan -> Beslut -> Planering -> Insatsen utförs -> uppföljning

När en person ansöker om stöd hos kommunen är det kommunens biståndshandläggare som utreder personens behov och möjlighet att få stöd, antingen via insats enligt LSS eller bistånd enligt SoL.

Biståndshandläggaren utreder och fattar beslut om personen ska få stöd av kommunen eller inte samt vilket stöd som ska ges. När biståndshandläggaren har fattat beslut om att en person ska få stöd, skickar de ett uppdrag till utförarna på kommunen. Utförarna gör en planering tillsammans med personen som ska få stöd. De bestämmer tillsammans hur insatsen ska genomföras i praktiken. Planeringen skrivs ned i en genomförandeplan. Insatsen följs sedan upp av kommunens biståndshandläggare tillsammans med den enskilde och utförare.

Insatser: exempelvis hemtjänst, särskilt boende, boende med särskild service LSS, daglig verksamhet.

Kontakt

Kundcenter

Telefon 0525-180 00
Fax 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30

Besöks/postadress

Kommunhuset
Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Tedacthuset
Storemyrsvägen 2
457 31 Tanumshede

Bemanningsenheten

0525-180 80

Besöks/postadress

Hedevägen 2 A

457 30 Tanumshede