Spökfiske stoppas

Nu rensas Tanumskusten på tappade fiskeredskap som spökfiskar på bergskanter och bottnar, till skada för fisk- och skaldjursbestånd.

Kommunens kust är lång och skärgården utbredd. Arbetet har därför delats upp i två etapper, med start i södra delen upp till Kämpersvik.

Från halvårsskiftet i år har kustfiskare och dykfirma varit igång med städningen, med gott resultat redan från start.

Projektledaren Per-Olof Samuelsson är mycket glad över gensvaret på sin fråga till licensierade yrkesfiskare om medverkan i projektet:

-Överväldigande. De känner verkligen för detta miljöarbete. Så gäller det ju också deras egna arbetsplatser.

Merparten av det som bärgas är hummertinor och linor, men det görs också andra fynd, en del väldigt udda, som säng och elvisp!

Till polisen

Flertalet tinor är rostiga och söndriga men de som tappats relativt nyligen är i bättre skick. Märkta återbördas till ägare. Omärkta lämnas till polisen som annonserar ut dem som sjöfynd.

Instängda humrar, krabbor och fiskar kan räddas ibland men ganska ofta är det också död fisk och skaldjursrester som tinorna får tömmas på.

Att få bukt med den åderlåtning av skaldjurs- och fiskbestånden som spökfiskande redskap medför är ett huvudskäl till projektet. Lokala bestånd av torsk, gråsej, bleka och hummer ska stärkas.

De tappade redskapen innebär också en nedskräpning. Plastdelar bryts efterhand ned till mikroskräp. Risk finns för att ytterligare redskap fastnar i förlorade tinor på populära fiskeplatser.

Sotenäs

Tanumsprojektet drivs med stöd av mycket positiva erfarenheter från spökfiskeprojekt 2017-18 i Sotenäs. Metoderna för upprensningen utvecklas efterhand. Tanumsprojektet inleddes med två dagars översiktlig undersökning med kameraförsedd ROV, ”undervattensdrönare”. Den används också på särskilt svårtillgängliga ställen. För röjning vid exempelvis branter, utfyllnader och pirar, där det inte går att dragga, anlitas dykfirma. Dykare kan för övrigt, genom att åka efter en undervattensskoter, snabbt och effektivt söka av områden.

Omkring 75 procent av arbetet görs av yrkesfiskare. De draggar och har god hjälp av sina yrkeskunskaper när de söker ställen med tappade redskap. ROV-filmerna är ett stöd.

Start i norr

Målet är att starta röjningen av kommunens norra kust under 2020.

-Nu gör vi en härlig upprensning av decenniers tappade redskap, säger Samuelsson.

Med sina rötter i en fiskarsläkt från Hasselösund är han särskilt glad över detta arbete till gagn för fisk- och skaldjursbestånden och fisket, såväl det yrkesmässiga som fritids- och turistnäringsfisket.

-Detta borde göras längs hela kusten, från Strömstad till Kungsbacka, anser han.

”Gott att få rensat”

Fjällbackafiskaren Ove Leandersson är en av tio yrkesfiskare som deltar i spökfiskeprojektet.

-Det är gott att få rensat bottnarna från tinor. När det ligger mycket är det risk att mer fastnar, säger han.

Vid ett tillfälle fick han och brorsonen Johan Leandersson en jättefångst av tappade tinor, cirka 15 stycken, i ett enda tag. Bärgningen var inte helt enkel.

-Vi var tvungna att dra in allt mot grundare vatten. Det var väldigt tungt eftersom en del tinor var fulla med lera, berättar Ove Leandersson.

Alla deltagande båtar måste ha två man ombord.

-Det behövdes verkligen denna gång. Jag hade inte klarat det själv. Det var en håla som allt detta samlats i.

Trots att så mycket kom med i ett enda tag fanns det mer att hämta på platsen.

Ove Leandersson ägnar sig i vanliga fall åt burfiske efter kräfta och även hummerfiske. Det har hänt att han fått med sig tappade tinor upp när han drar sina.

-Och jag har även sett lätta tinor som driver runt, berättar han.

Så här minskas spökfisket

En hel del kan göras för att minska risk för tappade redskap och spökfiske framöver. Detta är exempel på vad du kan göra själv:

• Sätt inga tinor i eller nära farled.
• Tinorna ska väga minst 7-8 kilo.
• Minst 35 meter långa linor.
• Skär ett hål i sidan på tinan och sy ihop med bomullstråd. Stäng gavlarna med bomullstråd. Om tinan tappas ruttnar tråden efterhand och fångst slipper ut.

Om du ändå förlorar ett redskap:

Hör av dig till Per-Olof Samuelsson (070-321 24 69, per-olof.samuelsson@tanum.se) som kan ha möjlighet att bärga dem med hjälp av fiskare och dykare.

Havs- och vattenmyndigheten håller på att ta fram en app som gör det lätt att anmäla förlorade redskap via mobilen.

Fakta finansiering och upphandling

Skräpfiskeprojektet i Tanum är ett tremiljonersprojekt. Kommunen har fått drygt 0,9 mkr från Jordbruksverket (Havs- och fiskerifonden) och närmare 1,6 mkr i bidrag (Lova, Lokala vattenvårdsprojekt) från länsstyrelsen. Kommunens medfinansiering består främst av arbetstid.

Medverkan från yrkesfisket har handlats upp. Tio fiskare gör 32 timmar var och får ersättning per timme. Ersättningen ska täcka båt med två man (av säkerhetsskäl), bränsle, draggar och annan utrustning.