Tanums kommun 50 år: Sverre Palm, politiker och tanumsbo vid kommunsammanslagningen 1971

Raymond Hansson, Sverre Palm och Eric Olsson i en båt på Bolsjön, kallad "Bolsjöekan"

På bilden syns från vänster kommunstyrelsens ordförande Raymond Hansson (c) och kommunstyrelseledamöterna Sverre Palm (s) och Eric Olsson (m). Tanums egen Harpsundseka, här i form av Bolsjöekan.

-Jag har blivit Tanumsbo flera gånger, men första gången var när jag flyttade efter mina föräldrar till Kragenäs 1950. Min första kommunsammanslagning var jag med om redan 1952 när Lur och Tanums kommun skulle bli ett.

Socialdemokraten och “järnvägaren” Sverre Palm föddes i Hova, Skaraborgs län, 1934. Sverre var lyckligt lättad när de sex obligatoriska skolåren var över. 1947 när han var 13 år gammal fick han sitt första jobb som springpojke på Göstas Hörna Herrekipering i Mariestad. Han påbörjade sin politiska bana redan under tidiga tonåren då han engagerade sig i grannorten Lyrestads SDUK (idag är SSU), Socialdemokratiska Ungdomsklubben. I Lyrestad engagerade han sig också i Idrottsklubben och i Folkparken. Några av uppdragen han fick var att ansvara för växelkassan i pilkastning, eller luftgevärsskytte vilket blev starten för hans ordningsamma siffersinne.

Sverre, vars far, farfar och farfars far alla hade varit “järnvägare” följde snart i samma spår. 1952 fick han yttre tjänst på järnvägsstationen i Brodalen, Lysekil, och 1968 blev han stationsansvarig för Rabbalshede station och flyttade dit.

-Jag har blivit Tanumsbo flera gånger, men första gången var när jag flyttade efter mina föräldrar till Kragenäs 1950. Min första kommunsammanslagning var jag med om redan 1952 när Lur och Tanums kommun skulle bli ett, berättar Sverre.

När kommunsammanslagningen 1971 ägde rum bodde och arbetade Sverre som stationsansvarig vid Rabbalshede station. Han hade så tidigt som 1963-1964 suttit som socialdemokratisk representant i kommunalfullmäktige i Tanum. Efter ett mellanspel med en tjänst i Stenungsund var han tillbaka i Norra Bohuslän. Det var genom järnvägsmannafacket som han blev allt mer engagerad i kommunalpolitiken i Bohuslän.

-1971 satt jag som kommunrevisor i Kville Kommun, med en kommunstyrelse som leddes av kommunalnämndsordförande Raymond Hansson(C). Till sin hjälp hade Raymond två-tre damer för att styra kommunen. Man kan säga att antalet kommunanställda har ökat ganska kraftigt från den tiden.

Något Sverre och hans kommunkollegor arbetade med på den tiden var att hålla koll på folk- och bostadsräkningen. All registrering sköttes manuellt, och det var mycket viktigt att fylla i de olika rutorna på rätt sätt så att det skulle gå att avläsa dem i inläsningskontrollen.

-Hade man råkat dra en streck utanför en ruta så fick man göra om alltihop. Det var faktiskt svårare än vad man kan tro, och flera som inte lyckades så bra med denna uppgift.

Från regeringshåll beslutades att Sveriges småkommuner skulle slås ihop till större kommuner, och man planerade för att stärka landets centralorter. Bullaren, Kville och Tanums kommun skulle slås ihop till en.

-Det var vi som skulle slås ihop med Tanum, den starkare orten, och inte tvärtom. Vad jag minns var det nya namnet ganska givet, men jag har för mig att även ”Ranrike kommun” var på förslag.

Efter sammanslagningen 1971 blev Sverre framförallt insatt i de frågor som rörde dåvarande Bostadsstiftelsen i Tanums kommun (idag Tanums Bostäder). Man planerade för att bygga fler bostäder. Kommunens slagord var ”En bygd i centrum väntar på att exploateras”. Tanums kommun hade då 10 978 invånare och ambitionen var att bli många fler.

-Jag minns hur vi stod i centrum och blickade ut över ängarna och planerade för Hedegården och det nya bostadsområdet. Det var en spännande tid.

Från vänster kommuningenjör Bo Mossberg, kommunstyrelsens ordförande Raymond Hansson, kommunstyreledamöterna Sverre Palm och Eric Olsson samt Gunnar Mattsson från Skånska Cementgjuteriet.

Vid Bolsjön, från vänster kommuningenjör Bo Mossberg, kommunstyrelsens ordförande Raymond Hansson, kommunstyreledamöterna Sverre Palm och Eric Olsson samt Gunnar Mattsson från Skånska Cementgjuteriet.

Några andra stora frågor som Sverre också minns från sin tid i kommunen är bland annat det viktiga ”Bolsjöprojektet”. Det handlade om att förse Tanumsborna med rent vatten. Att få vattnet att räcka till var ett stort problem på den tiden.

-Det enorma bygget av TanumStrand, och det nya kommunhuset, var också på agendan under min tid. Under de senare åren tillkom den nya motorvägen mellan Göteborg och Strömstad vilket blev en enorm tillgång för Tanums kommun.

1979 valdes Sverre in som ersättare i riksdagen, och mellan 1985-1998 representerade han Socialdemokraterna Bohuslän i riksdagen. Några av Sverres stora hjärtefrågor handlade om fritidsfisket i Bohuslän. Han kämpade bland annat emot det förslag som lagts in för att minska antalet hummertinor och minska längden på garn. Något som tacksamt uppskattades av Bohusläns fritidsfiskare. Det slutade den gången med att man fick lov att fiska med 14 hummertinor, jämfört med dagens sex stycken.

Sverre bor idag i Grönemad tillsammans med sin hustru Gunvor som han varit gift med i 61 år och firade diamantbröllopsdag med 2020. Han är fortfarande engagerad i Socialdemokraterna i Tanums kommun.