Tanums kommun 50 år: Från Fjällbacka reningsverk till Bodalsverket

Fjällbacka reningsverk projekterades under åren 1970-1972 och är alltså snart 50 år, precis som Tanums kommun. Här berättar vi historien om hur arbetet gick till när reningsverket byggdes och den avveckling av verket som kommer ske.

Fjällbacka reningsverk byggs

I juni 1970 gick att läsa i den lokala tidningen Fjällbackabladet att dåvarande Kville kommun ansökt om att få bygga ett nytt reningsverk i Fjällbacka för att ta hand om Fjällbackabornas avloppsvatten:

”I enlighet med av Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag för höggradigt reningsverk i Fjällbacka, har Vattenbyggnadsbyrån upprättat PM för ifrågavarande utbyggnad och kommunen ingett ansökan till Naturvårdsverket jämlikt 5 § miljöskyddskungörelsen.”

Insändaren i tidningen var undertecknad dåvarande kommunalrådet Raymond Hansson. Uppförandet av det nya reningsverket skulle innebära utbyggnad av ett nytt VA-nät med start runt den första september 1970. Verkets skulle placeras i ett bergrum på Kvarnberget i Fjällbacka. Vidare kunde man läsa:”Den dag verket kan tas i bruk blir en märkesdag då vi genom utloppsledningens mynning c:a 200 m, sydväst Kråkholmen och på 16 m, djup med gott samvete kan utsläppa samhällets renade avloppsvatten.”

Under andra halvan av 1970 fick kommunen slutligen godkännande Länsstyrelsen för det statsbidrag på 2,86 miljoner kronor av den totala budgeten på 4 miljoner kronor för vad det skulle kosta för att uppföra reningsverket och bygga ut kommunens VA-nät. Arbetet beräknades sättas igång innan årsskiftet 1970-1971. Det som återstod var att teckna entreprenadavtal, samt att invänta vissa formella tillståndsbesked.

Ett enormt arbete drog igång strax efter nyår i Fjällbacka. Lokalborna var både för och emot, men många hade stor framtidstro på vad denna utveckling för samhället på sikt skulle leda till. Fjällbacka förvandlades snart till ett liknande ”slagfält” då lerhögar och grävmaskiner täckte gatorna. En tunnel skulle brytas för att genom en kulvert leda ut avloppsvattnet till havet. Tunnelarbetet startade vid Liden där gatan skars av till ett djup av nio meter intill Vettebergets fot för att förbereda tunnels inbrytning i berget. Flera gånger uppstod missöden vilket fördröjde tunnelarbetet. Totalt skulle tunneln bli cirka 450 meter lång och ha sitt utlopp i havet vid torget.

I samband med att man sprängde bergrummet för reningsverket så fick man mycket sprängmassor över. Man valde då att använda dessa för att bygga ut en vågbrytare vid Badholmens norra sida, och därigenom skapa en skyddad småbåtshamn vilket samhället var i stort behov av.

Byggnadsarbetet i Fjällbacka flöt på fint fram till sommaren 1970. När man påbörjat sprängningsarbetet i Vetteberget och därefter genomgått kontroller framgick att en större rasrisk från bergssidorna vid vidare sprängning fanns. Detta innebar att det större arbete med att säkra upp ras från bergssidorna behövde utföras innan fortsatt sprängning. Då detta arbete inte var medräknat i tidigare budget var det något som visade sig skulle vida överskrida den budget kommunen räknat med. Entreprenadkontraktet bröts och arbetet med vidare sprängning stod efter sommarsemestern 1971 stilla i ovisshet av hur detta skulle kunna fortsätta. Utredningar om alternativa lösningar började utredas.

Under sommaren 1972 kunde det nya reningsverket äntligen tagas i bruk. En efterlängtad och välbehövlig anläggning som skulle medföra betydligt bättre förhållande för alla boende i Fjällbacka, och minska föroreningen i Fjällbacka hamn betydligt då avlopp tidigare släppts ut i hamnen utan någon större rening. Det nya reningsverket var dimensionerat för att klara minst 5500 hushåll.

Bodalsverket och avveckling av Fjällbacka reningsverk

Den 27 april 2012 invigdes kommunens nya reningsverk Bodalsverket som är placerat i Bodalen mellan Grebbestad och Kämpersvik. En anläggning som drivs med biologisk kvävereduktion och en kombination av biologisk och kemisk fosforavskiljning. Innan vattnet pumpas ut till recipienten (havet) så filtreras vattnet. I en första etapp anslöts Grebbestad och kringliggande områden, och därefter även Kämpersvik.

I augusti 2020 påbörjades arbetet med att dra sjöledningar från Fjällbacka för att kunna pumpa avloppsvattnet från Fjällbacka via Kämpersvik till Bodalsverket, och på så sätt påbörja avvecklingen av Fjällbacka reningsverk. Det gamla verket kommer istället att byggas om till en pumpstation med utjämningsbassänger. Tack vare sjöledningarna via Fjällbacka och Kämpersvik ges även Långsjö möjlighet att anslutas till det kommunala VA-nätet vilket kommer att ske i ett eget projekt.

Parallellt med avloppsledningen anläggs också en dricksvattenledning. Syftet med den är att öka tillgången på dricksvatten i Fjällbacka- och Hamburgsundsområdet. Ledningen behövs för att kunna leverera vatten i tillräcklig mängd och med tillräckligt tryck i framtiden när fler ansluts i dessa områden.

Sjöledningarna ansluter land vid två ställen i Fjällbacka – dels vid avloppsreningsverket och dels i Mörhult. Dricksvattenledningen leds till Mörhult för att förbereda en koppling till ett nytt vattentorn som planeras att anläggas på Källvikshöjden. Planen är att arbetet med sjöledningarna ska vara klart under 2021.

Projektledare för Tanums kommun är Thomas Carlsson.