Allmän och lika rösträtt - 100 år

Fotograf: Okänd. Reproduktion: KvinnSam, Göteborgs universitetsbibliotek.

År 1921 infördes allmän och lika rösträtt i Sverige och svensk demokrati fick därmed sitt stora genombrott. Den nya reformen innebar att kvinnor för första gången fick rösträtt och blev valbara till riksdagen. Dagen den 12 september gick till historien då kvinnor, precis som män, för första gången fick utöva sin rösträtt i riksdagsval.

Rösträttskampen drevs delvis vidare även efter 1921 eftersom det fortfarande fanns vissa grupper av befolkningen som inte fick rösta.

Historia

Decennierna före förra sekelskiftet dominerade frågan om kampen för rösträtt för svensk kvinnorörelse. Som sista land i Norden beslöt Sverige under två val 1919 och 1921 att kvinnor, precis som män, skulle få rösta i allmänna val. Lika och allmän rösträtt är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap.

Flera gånger tidigare hade den kvinnliga rösträtten tagits upp i riksdagen men länge var det endast den manliga allmänna rösträtten, som uppnåddes 1909, man diskuterade, kämpade för, och tog på allvar.

Många kvinnor var också emot den kvinnliga rösträtten och rösträttskvinnan hade en dålig klang och blev ofta karikerad. Utredningen för kvinnlig rösträtt hade tagit tolv år när den slutligen röstades fram 1919. Först 1921 när ett andra val hölls om allmän och lika rösträtt syntes resultatet av kampen då fem kvinnor valdes in i riksdagen. De invalda kvinnorna var Kerstin Hesselgren, Elisabeth Tamm, Bertha Wellin, Agda Östlund och Nelly Thüring.

Föreningar som arbetade för den politiska rösträtten

  • LKPR Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt – riksorganisation för rösträttsrörelsen som verkade från 1902–1921. Den bildades med stöd från både borgerliga och socialdemokratiska kvinnor. Lydia Wahlström (höger), Signe Bergman (liberal), Anna Whitlock och Ann-Margret Holmgren, båda liberala. 17 000 medlemmar som mest. Föreningens tidning ”Rösträtt för kvinnor” började ges ut 1912.
  • Frisinnade kvinnor
  • Sveriges Allmänna Rösträttsförbund
  • Rösträttsföreningar bildades i hela landet.

Svensk demokrati idag

Även om demokratin idag 100 år senare fortfarande står stark i Sverige så finns det utmaningar som samhället aktivt behöver bemöta. En alltför stor del av befolkningen befinner sig i ett demokratiskt utanförskap, det demokratiska samtalet är hotat och antidemokratiska aktörer har blivit mer synliga.

Demokratin, som vi har ärvt av tidigare generationer, ska lämnas i ett ännu starkare skick till våra barn och barnbarn. Under 2020 och 2021 genomför regeringen därför en nationell kraftsamling, Demokratin 100 år – samling för en stark demokrati, för att säkerställa en levande och uthållig demokrati för framtiden.

Källa: