Om bohuskildraren och prästen Axel Emanuel Holmberg

Holmberg, Axel Emanuel (1817 - 1861)
A.E. Holmberg var präst i Naverstad  några år efter 1840. Författare till Bohusläns historia och Beskrifning, som utgavs i tre band 1842 - 1845.
 
I  SVENSKT BIOGRAFISKT HANDLEXIKON (utgivet 1906, från Projekt Runeberg) beskrivs Holmberg enligt följande:
 
Holmberg, Axel Emanuel, arkäolog, skriftställare. 

Född i Stockholm d. 24 april 1817, son af skomakare Lindgren, men upptagen som eget barn af en hemmansegare H.

Sedan han genomgått elementarläroverken, följde han sina fosterföräldrar till Halland och ägnade sig i början åt landtbruket. Därefter begaf han sig till Lund 1837, fullbordade på ovanligt kort tid sin akademiska kurs och undergick prästexamen. Sedan han blifvit prästvigd 1840, anställdes han inom Göteborgs stift och var under några år pastorsadjunkt i Bullarens härad af Bohuslän. Karaktärslikheten, det djärfva, bestämda, något trotsiga skaplynnet hos både herden och hjorden, alstrade å ömse sidor en tillgifvenhet, som varade för lifvet. Hän lefde han sig in i det svenska folklif, han så lyckligt skildrat, på samma gång åsynen af Bohusläns rika och vackra fornminnen gjorde honom till en framstående fornforskare. Förstlingen af hans studier på detta område visade sig 1842--45 i hans Bohusläns historia och beskrifning. Några år därefter bosatte H. sig i hufvudstaden, där han hade ett slags prästerligt »försvar», såsom adjunkt i finska församlingen, under det han för öfrigt tjänstgjorde som sekreterare och ledamot i den kommitté, som blifvit nedsatt för att undersöka grunderna för städernas beskattning, och som lärare vid Rydbergska navigationsskolan och för landtmäterieleverna. Han uppträdde tillika såsom föreläsare i nordisk arkäologi, var en bland stiftarna af konstnärsgillet, m. m.
 
Under allt detta fortsatte han med rastlös ifver sin litterära och antikvariska verksamhet och utgaf tid efter annan: Skandinaviens Hällristningar 1848--49; Om Skandinavien och dess innebyggare 1849; Hasslidalen och en liten färd i Schweitz 1851, Nordbon under hednatiden 1852--54; Dragsmarks kloster och Sagan om Axel och Valborg 1856, jämte en mängd uppsatser i tidningar, kalendrar, o. d.

Det aktade namn, han som fornforskare förvärfvade, beredde honom inträde i åtskilliga vetenskapliga samfund, såsom: Vitt.-, Hist.- och Ant.-akademien, Danska Oldskrift-Selskabet, m. fl.
 
Död i Stockholm d. 6 juni 1861. Ogift.

A.E. Holmbergs beskrivning av socknarna i nuvarande Tanums kommun finns här.