Taube´s fisksoppa

Taube´s fisksoppa

Evert Taube var gäst på Otterön utanför Grebbestad under flera somrar på 1950-talet. I sin visa "På kryss med monsunen" ger han på ett originellt sätt ett av de mest spännande och godaste recepten på fisksoppa.
Njut av Taube´s diktarkonst och ett härlig soppa.

Taube´s fisksoppa

På kryss med monsunen

Vrakevik öppnar sin famn mellan tvärbranta, svartröda hällar, ödsligt romantisk, med solhettad snäcksand och tångvall och svallgrus, Koljefjord glasklara böljor de rulla så makligt och trivsamt in på det grunda i viken, där blåmusslor skimra emot mig när jag ror dit i min följbåt och lämnar "Monsunen" för ankar.

Dagen är härlig och varm, och jag hoppar i sjön ifrån ekan, drar den vid fånglinan in till den ensliga, främmande stranden, njuter en stund av att vandra där fram och tillbaka och titta ut mot min älskade speljakt, vars vinröda barkade segel stå så oändligt vackert i färg emot himmelens azur.

Genom kajutans små fönster syns glittret från fjorden, och skrovet speglar sin ljusgröna färg så förtjusande vackert: Jag ropar: - Hej min Monsun! Och hon svarar! Hon sänker sitt bogspröt och klyvarn, upplagd i bukter till tork över bogstag och back, börjar fladdra.

Allting ombord i min båt tycks förnimma min kärlek och omsorg. allt, ifrån hyllor och skåp i kajutan till vimpeln på toppen, har jag med känslighet format och  nu är det äntligen sjöklart, nu är var sak på sin plats. Hon är rustad, min kryssning kan börja. Medan jag vadar omkring ibland blåmusslor känner jag plötsligt fisksoppans doft ifrån grytan som nu börjat koka i skansen,

så känns i Genua och i Marseille, Ventimille och San Remo fisksoppans kryddiga, löksöta lukt ifrån skutor i hamnen, från naviceller och briggar och smärre skonerter som segla mellan Provence och Ligurien och ända till Grekland och Smyrna. Koljefjord skimrar ju också så Medelhavsblå nu i juni.

Själv har jag seglat på Spanien, Palermo, Bizerta och Tunis både med svavel och fikon, med klippfisk och apelsiner. Då åt man fisksoppa jämt och drack två liter lantvin om dagen, sov några timmar i veckan och mådde förträffligt i värmen. Nog sagt om det! Här i Vrakevik har jag det bättre.

Tre sorters musslor jag fann som ska ner i min kokande soppa, och därför ror jag ombord. Men här har nin receptet på soppan: Ett kilo fisk per person, trugo musslor och dill och persilja kokas och mosas tillsammans med nykokt potatis och silas. Då har man redan buljongen och bäst blir det alltid med lever.

Huvuden, fenor och stjärtar och rom tar man med, det är självklart. Sätt lite morätter till, lite gräslök, nyhackad persilja, och sist en äggula, vispad i mjölk, låt det puttra, servera soppan till vitt bröd och ost, det gör jag, och jag bjöd häromdagen två stycken läkare och en grevinna på just denna soppa.

Soppan gick åt, och grevinnan som först inte ämnade smaka, sa, när hon fått första skeden: - Ja älskar dig! Härliga soppa! Hennes förtjusning och barnsliga glädje gav uppslag till dikten. Sjung den, min vän, när du själv fått din soppa ordentligt serverad, om den är kokhet så blir den just lagom när sången förklungit.