Demokrati och kommunalt självstyre

"All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunalt självstyre. Den offentliga makten utövas under lagarna."

Detta är inledningen i Regeringsformen; en av våra grundlagar.

Om vi går till kommunallagen är första paragrafens lydelse: "Sverige är indelat i kommuner och landsting. Dessa sköter på den kommunala självstyrelsens grund de angelägenheter som anges i denna lag eller i särskilda föreskrifter".

Hur Tanums kommun styrs är ytterst resultat av de lagar som Sveriges riksdag har stiftat. Kommunallagen är grunden för verksamheten, men det finns även andra lagar som måste följas; speciallagarna. Bland annat de som styr skolan och socialförvaltningens arbete: skollagen och socialtjänstlagen.

Kommunallagen är egentligen en ramlag. Den styr i stora drag hur Tanums kommun ska utformas, vad dess övergripande uppgifter är och inom vilka områden den ska vara verksam. Detaljerna däremot har lämnats till kommunen själv att bestämma. Se vidare Tanums kommuns fullmäktige och nämnder.

Tanums kommun, liksom andra kommuner i Sverige, får inte bedriva verksamhet på vilka områden som helst. "Den allmänna kommunala kompetensen" ger riktlinjer för kommunens befogenheter. Kommunallagen anger tre kriterier som ett verksamhetsområde ska uppfylla för attdet ska vara en kommunal angelägenhet.

  • För det första måste det ligga i allmänhetens intresse att det sker, även om det bara är en del av befolkningen som kan dra nytta av det. Det kan vara en satsning på flickor genom att uppföra ett ridhus.
  • För det andra måste frågan omfatta den egna kommunens befolkning.
  • Och, för det tredje måste det vara en kommunal angelägenhet, alltså inte något som till exempel staten har som uppgift att sköta.

En viktig princip som Tanums kommun måste följa i sin verksamhet, är att alla kommuninvånare ska behandlas lika. Undantag från denna princip regleras i speciallagarna. Till exempel har vissa människor enligt socialtjänstlagen rätt till bistånd eller socialbidrag, men inte andra.

De styrande organen i kommunen

Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. Här tas beslut i alla stora och viktiga frågor som rör kommunen och därmed tanumsborna. Det gäller bland annat frågor om fysisk planering, taxor och avgifter, mål och riktlinjer för kommunens verksamhet, samt om budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor.

Kommunfullmäktige fördelar också pengar mellan de olika verksamheterna (nämnderna). Till sin hjälp i detta arbete har fullmäktige kommunstyrelsen, som leder och samordnar verksamheten.

Fullmäktiges 41 ledamöter väljs direkt av medborgarna genom allmänna val.

Förutom styrelsen har fullmäktige utsett ett antal olika nämnder, med egna ansvarsområden. Kommunfullmäktige beslutar om ansvarsfördelningen mellan nämnderna. Fullmäktige ger också mål och riktlinjer för hur verksamheten ska bedrivas. Det är sedan nämnderna som ansvarar för att respektive verksamhet sköts på det sätt som fullmäktige har beslutat om.

Antal nämnder kan variera mellan kommunerna, men i Tanum finns det fem stycken. Enligt kommunallagen finns det bara en nämnd, förutom kommunstyrelsen, som är obligatorisk; valnämnden.

Delegering av makten

Fullmäktige överlåter till nämnderna att fatta beslut i sitt ställe - om de är i linje med fullmäktiges mål och riktlinjer. Nämnderna kan i sin tur också överlåta beslut.

Den nya kommunallagen (1/1 1992) har nämligen gett kommunernas olika organ stor frihet att delegera beslutanderätten.

Kommunallagen tillåter kommunerna att driva vissa verksamheter i bolag, stiftelser och ekonomiska föreningar. Under förutsättning att det inte är fråga om myndighetsutövning (undantag finns) eller att det i lagstiftningen klart uttrycks att det är en uppgift för ett kommunalt organ. Myndighetsutövning är att besluta om människors förmåner, rättigheter eller skyldigheter.

Kommunstyrelsen bereder alla ärenden till kommunfullmäktige

Innan fullmäktige avgör ett ärende ska det först ha behandlats av en nämnd vars verksamhetsområde ärendet berör eller av en fullmäktigeberedning. Dessutom måste ärenden som ska behandlas av kommunfullmäktige också vara beredda av kommunstyrelsen som ska lägga förslag till beslut i varje ärende till kommunfullmäktige. Ärenden som ska tas upp i kommunfullmäktige ska kungöras enligt kommunallagens regler.

I kommunfullmäktige får brådskande ärenden som inte kunnat kungöras enligt lagens krav behandlas och beslutas endast om samtliga ledamöter är överens både om att ta upp ärendet och vilket beslut som ska fattas. Kommunstyrelsen ska också ges tillfälle att yttra sig i ärendet, bereda ärendet innan det överlämnas till fullmäktige för beslut. Kommunstyrelsen yttrar sig i alla ärenden som kommunfullmäktige beslutar om. Den har också övergripande ansvar för att besluten verkställs.

Initiativrätt i kommunfullmäktige

Rätt att initiera ärenden i kommunfullmäktige har:

  • kommunstyrelsen
  • andra nämnder
  • ledamot i kommunfullmäktige (genom motion)
  • revisorerna
  • särskild grupp som kommunfullmäktige har utsett

Fråga, interpellation och motion

Utöver vanliga beslutsärenden som till exempel avgifter för äldreomsorg, regler för förskolan och nya detaljplaner, förekommer frågor, interpellationer och svar på motioner.

Fråga - ger snabbt svar

En ledamot som snabbt vill ha svar från någon ansvarig i den styrande majoriteten kan skriftligen lämna in en så kallad fråga. Frågor ska beröra ganska enkla sakförhållanden och meningen är inte att framkalla någon politisk debatt. En fråga leder inte till något beslut i fullmäktige.

Interpellation - alla får delta i debatten

En interpellation (fråga) riktar sig till ett kommunalråd eller någon nämndordförande och ska helst gälla ärenden av större intresse för kommunen. Interpellationen ska alltid besvaras skriftligt. Alla ledamöter i fullmäktige får möjlighet att delta i debatten till skillnad mot vad som gäller vid en fråga. En interpellation leder inte till något beslut i fullmäktige.

Motion - en motion måste beredas

Ett sätt att få upp ett ärende i fullmäktige är att väcka en motion (ett förslag). En motion måste alltid beredas. Beredning innebär att förslaget, till exempel sänkt hastighet på en viss vägsträcka, utreds och prövas utifrån olika synpunkter. Utredningen lägger fram ett svar på motionen, exempelvis ett ja eller ett nej till sänkt hastighet, som fullmäktige får ta ställning till genom ett beslut.

Kommunala folkomröstningar

Det finns ytterligare en möjlighet att väcka ett ärende i kommunfullmäktige och det gäller kommunala folkomröstningar. För dessa gäller att om fem procent av de röstberättigade begär det hos kommunfullmäktige, måste kommunfullmäktige ta upp frågan om en eventuell folkomröstning och behandla den. Däremot är kommunfullmäktige inte tvingat att bifalla framställningen om en folkomröstning.

Kontakt

Kundcenter

Tel. 0525-180 00
Fax. 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30

Besöks/postadress

Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Kommunkansliet

Kundcenter 0525-180 00

Besöks/postadress

Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede