Finansiella risker och riskhantering

Finanspolicyn, antagen av kommunfullmäktige, anger ramar och riktlin­jer för hur finansverksamheten inom kommunen ska bedrivas. Utöver policyn finns Riktlinjer för finanspolicy antagna av kommunstyrelsen.

Ränterisk

Räntekostnaden är en väsentlig kostnadspost i resultaträkningen och vald räntebindningstid avgör hur snabbt en ränteförändring får genom­slag i kommunens resultat. Kommunen använder ränteswappar för att säkra ränterisk och anpassa den genomsnittliga räntebindningstiden.

Upplåningen inom kommunen löper både med fast och rörlig ränta. Per balansdagen hade kommunen utestående ränteswappar med ett sammanlagt nominellt belopp om 360,0 mnkr för att säkra ränterisk i lå­neportfölj. Enligt riktlinjerna ska den genomsnittliga räntebindningstiden ligga inom intervallet 24 till 60 månader. Per den 31 december 2024 uppgick genomsnittlig räntebindningstid (inklusive derivat) för kom­munens upplåning till 2,78 år och inget enskilt lån hade en räntebind­ningstid överstigande 10 år. Genomsnittlig låneränta (inklusive derivat) uppgick till 2,17 procent, föregående år 1,94 procent. Om kommunens genomsnittliga räntesats på låneskulden skulle öka med en procenten­het innebär det ökade kostnader med cirka tio mnkr.

Efter att under många år haft räntekostnader som varit onormalt låga följer nu ökade räntekostnader i takt med högre räntor och omsättning av lån samt nyupplåning. Räntekostnaderna för långfristiga skulder till kreditinstitut uppgick 2024 för kommunen till 19,1 mnkr, föregående år 15,3 mnkr.

Finansieringsrisk

Finansieringsrisk innebär att medel inte kan lånas upp eller att upplåning bara kan ske till kraftigt ökade kostnader. För att minska finan­sieringsrisken ska kommunen och bolagen eftersträva en spridning av förfall och finansieringskällor. Koncernen ska eftersträva grön finansie­ring i den mån det är möjligt. Enligt riktlinjerna får andelen kapitalförfall inom ett år inte överstiga 40 procent av portföljen. Vidare ska den genomsnittliga kapitalbindningstiden uppgå till minst två år.

Andelen kapitalbindning med förfall inom ett år uppgick vid årsskiftet till 17 procent för kommunens respektive 20 procent för kommunkon­cernens låneskuld. Genomsnittlig kapitalbindning uppgick vid årsskiftet till 2,67 år för kommunkoncernen och 3,13 år för kommunen. Grön upplåning, som andel av skuldportföljen, ökar under 2024 till 29,7 procent att jämföra med 27 procent för 2023. För kommunkoncernen uppgår, för 2024, andelen grön upplåning till 24 procent.

I riktlinjerna framgår att kommunen ska ha minst 30 mnkr i tillgängliga bekräftade kreditlöften eller checkkredit. Likviditeten för kommunen var vid årsskiftet 23,0 mnkr och för kommunkoncernen 29,6 mnkr. Kommunen har under året haft en checkräkningskredit på 40 mnkr. Under året har checkkrediten utnyttjats vid ett par tillfällen.

Genom att hålla en jämn förfalloprofil för upplåningen samt undvika att den kortfristiga upplåningen överstiger satta riktlinjer kan finan­sieringsrisken minskas. I samband med kommunfullmäktiges årliga budgetbeslut fastställs inom vilken låneram som upplåning får ske och en bedömning av likviditetsutvecklingen baserat på planerad drift och investeringar görs. Härigenom erhålls de förutsättningar som gäller för den kortfristiga likviditetsanskaffningen.

Valutarisk

Varken kommunen eller de kommunala bolagen får ta valutarisker vid upplåning. Det är inte tillåtet att ta upp lån i utländsk valuta i kommunkoncernen.