Viktiga förhållanden för resultat och ekonomisk ställning

Samhällsekonomi

Internationella ekonomiska förutsättningar

Under 2023 och 2024 har den globala ekonomin upplevt måttlig till­växt. För 2024 har den globala ekonomin visat motståndskraft trots utmaningar som stram penningpolitik och geopolitiska spänningar. För 2024 och 2025 förväntas tillväxt på 3,2 procent. Samtidigt har inflationen gradvis sjunkit framförallt under 2024, vilket har lett till förväntningar om att centralbanker kommer att sänka räntorna.

Trots detta kvarstår osäkerheter, inklusive potentiella geopolitiska spänningar och strukturella utmaningar som åldrande befolkningar och låg produktivitet, vilka kan påverka den globala ekonomiska ut­vecklingen framöver. Sammanfattningsvis har den globala ekonomin under 2023 och 2024 präglats av stabil men måttlig tillväxt med fortsatt osäkerhet kring framtida utveckling.

Sveriges ekonomiska förutsättningar

Under 2023 och 2024 har Sveriges ekonomi genomgått en period av låg tillväxt och ökande arbetslöshet. Enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) minskade BNP med 0,2 procent under 2024. Arbetsmarknaden har försvagats under denna period, för 2024 beräknas arbetslösheten uppgå till 8,4 procent, jämfört med 7,6 procent för 2023.

Inflationen, som nådde över åtta procent under 2022 och 2023, har gradvis minskat. Trots detta har höga räntor påverkat både hushåll och företag negativt. Riksbanken har sedan 2023 genomfört ett antal sänkningar, vid utgången av 2024 uppgick styrräntan till 2,75 procent. Enligt Riksbankens prognos från december 2024 förväntas styrräntan i slutet av 2025 uppgå till 2,25 procent.

Sammanfattningsvis har Sveriges ekonomiska förutsättningar under 2023 och 2024 präglats av låg tillväxt, stigande arbetslöshet och en gradvis minskande inflation, men med förväntningar om återhämt­ning under 2025.

Kommunernas ekonomiska förutsättningar

Verksamhetens resultat för kommunerna uppgick till 20,3 miljarder kronor 2023. Det innebar en minskning med 16,6 miljarder kronor eller 45 procent jämfört med 2022. Verksamhetens nettokostnader ökade med totalt 49,2 miljarder kronor, vilket är betydligt mer än ökningen av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning.

År 2023 uppgick kommunernas resultat till 26 miljarder, en minskning med 7,9 miljarder kronor jämfört med 2022.

Av landets 290 kommuner hade 70 kommuner negativt resultat. Det var betydligt fler än 2022, då endast 21 kommuner redovisade ett negativt resultat. Ekonomin inom flera av landets kommuner började bli ansträngd redan under 2023.

För åren 2023 och 2024 har Sveriges kommuner stått inför betydande ekonomiska utmaningar med priser och löner som ökade snabbare

än skatteunderlaget, vilket urholkade värdet av intäkterna för kommu­ner och regioner. Det har inneburit att under dessa två år är det reala skatteunderlaget negativt, en situation som inte setts tidigare under 2000-talet. Sammantaget har dessa faktorer lett till en ansträngd eko­nomisk situation, med minskade resultat och utmaningar kopplade till ökade kostnader och ett skatteunderlag som inte hållit jämna steg med utgifterna.

Kommunernas preliminära resultat 2024 pekar på ett överskott om 4 miljarder och cirka 90 kommuner beräknas redovisa underskott.

För kommunsektorn som helhet, inkluderande kommunala bolag och regionerna, sker en ökning av investeringsutgifterna under den senaste treårsperioden. År 2021 uppgick investeringarna till 180 miljarder kro­nor och 2022 till 193 miljarder kronor. För att under 2023 landa på den högsta nivån sedan 2010. Sektorns totala investeringsnivå 2023 var 218 miljarder kronor och av dessa investeringar genomfördes 81 procent i kommunkoncernerna och 19 procent av regionkoncernerna. Demografi och reinvesteringar är de två faktorer som främst påverkar omfattning­en av de kommunala investeringarna.

Under 2020-talet har det demografiska trycket minskat. Det föds färre barn än tidigare och nettoinvandringen till landet är lägre vilket resulte­rat i en minskad befolkningstillväxt. Däremot ökar antalet äldre över 85 år och behovet att till exempel bygga äldreboenden ökar.

För 2023 ökar kommunsektorns totala låneskuld i högre takt än jämfört med tidigare år. Under 2023 ökade kommunsektorns låneskuld med strax under 58 miljarder kronor, motsvarande 7,1 procent, till 877 miljar­der kronor. I volym är ökningen den näst största under 2000-talet.

Kommunsektorns demografiska utveckling och fortsatt ökande behov av investeringar kommer innebära stora utmaningar och långsiktiga effekter på ekonomi och bemanning framöver. Medföljande kostnader av högre investeringstakt riskerar i sin tur att trycka undan utrymme från andra delar av den kommunala verksamheten.