Projekt Restaurering av Ejgdetjärnet

Ejgdetjärnet

Bakgrund

Inom kommunens lokala investeringsprogram påbörjades 2002 planerna på att restaurera Ejgdetjärnet, norr om Kämpersvik. Dessförinnan hade även restaureringsplaner diskuterats bland annat inom Tanums naturskyddsförening i mitten av 1990-talet. Landskapet vid Egjdetjärnet utgörs av en sprickdal med inramning av berg och hällmarker på båda sidor om dalgången. Före 1860 fanns här en naturlig våtmark som var något större än den nu återskapade och enligt hörsägen fanns här flera olika fiskarter. Med anledning av ett ökat behov av jordbruksmark i mitten av 1800-talet, dikades våtmarken så småningom ut och detta pågick in på 1900-talet. Eftersom det utdikade området med tiden inte uppfyllde kraven som fungerande åkermark användes det i huvudsak till betesmark.  Som så många andra sjöar och våtmarker i Sveriges jordbruksbygder har Ejgdetjärnet sänkts och avvattnats i omgångar under 1800- och 1900-talen. Ejgdetjärnet har dikats ut vid minst två tillfällen, under 1860-talet och 1898.

Regleringen av Ejgdetjärnet fastställdes i beslut 1898 (Reglering af Ejgdetjernet med till- och aflopp, 1898). Dikningsföretaget från 1898 omfattar sträckan från mynningen och upp till cirka 1 100 meter uppströms väg 163. Därefter har rensningar utförts vid minst tre tillfällen, på 1930-talet, 1955 och senast i början av 1980-talet.

I februari 2003 hölls en första träff med berörda markägare. I stort sett var de flesta markägare positiva till restaureringsplanerna under förutsättning att ersättning för skada och intrång kunde utbetalas. Målsättningen var då att till exempel kunna erhålla stöd via EU:s miljöstöd för anläggande av våtmarker. Hösten 2003 utfördes även ett samråd med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ställde sig mycket positiv till projektet.  

En markavvägning utförd av SWECO VIAK AB visade att landskapet kring det forna Ejgdetjärnet var mycket flackt. En dämning på 25 cm skulle ge ca 8,1 havattenspegel, 50 cm skulle ge14,3 ha och 75 cm dämning skulle ge 18,0 havattenspegel. Dämningsnivåerna var beräknade från nuvarande dikeskrön. I den fortsatta planeringen utgicks från att en dämning på 75 cm skulle eftersträvas. I området berördes 22 fastigheter.  

I områdets nedre del fanns det sex mindre skiften där ägareförhållandena vara oklara. En lantmäteriutredning gjordes därför under 2004. Först därefter gick det att få en överblick över hur många fastighetsägare som blev berörda. Vid en dämning måste ersättning utbetalas för områdena som sätts under vatten, men även för marker där det så kallade torrläggningsdjupet försämras. Vid ett torrläggningsdjup på 0,5 m berördes totalt 31,2 ha motsvarande 40 fastigheter och 46 ägare.  

Bohusläns museum gjorde i februari 2004 ett arkeologiskt utlåtande. Det konstaterades att ingen särskild utredning krävs eftersom inga fasta fornlämningar finns registrerade i området och eventuella fynd inte påverkas negativt. En ansökan om tillstånd för en dämning på 75 cm inlämnades till miljödomstolen 2004-07-05. Med i ansökan fanns även en miljökonsekvensbeskrivning. Tyvärr tog handläggningen där mer än ett år och först 2005-07-25 erhölls tillstånd. Domen vann laga kraft 2005-08-16. Miljödomstolen beslöt att ersättningar för skada och intrång på totalt 1 218 276 kr skall utbetalas. Totalt har markersättning utbetalats för 31,2 ha, varav 10,2 ha har ersatts med 60 000 kr/ha (motsvarande EU:s miljöstöd för anläggande av våtmarker). Resterande 21 ha har ersatts med 30 000 kr/ha.

I slutet av mars 2006 påbörjades restaureringsarbetet vid Ejgdetjärnet. Arbetet utfördes av FH Schakt Rabbalshede AB och färdigställdes i mitten av juni 2006.

Finansiering

Ersättningar för skada och intrång finansierades via återstående medel inom det Lokala investeringsprogrammet samt av Miljö- och byggnadsnämnden. För anläggande av utloppsanordning, dämningsvallar och nedtagande av elledningar erhölls också EU-medel från Fiskeriverket (max 575 000 kr). Av Länsstyrelsen fick projektet också stöd från vattenavgiftsmedel (111 048 kr).  

I övrigt har följande föreningar, företag och privatpersoner bidragit till projektet:

Ejgdetjärnet

Egjdetjärnet 21 augusti 2007

- Världsnaturfonden (WWF)
- Naturskyddsföreningen (Riks)
- Naturskyddsföreningen i Tanum
- Sparbanken Tanum
- Stiftelsen Västsvenska Fritidsområden
- Kämpersviks Hamn AB
- Brandt Fordon AB
- BohusByggarna AB
- Grebbestads Industrifastigheter AB
- Ljungskile Fiber AB
- RAMBO AB
- Tanums Bostäder AB
- Askengren Fastighetsmäklare AB
- Curt Bohlins Fastighetsförvaltning AB
- Havstens Fastighetsförvaltning AB
- FH Schakt Rabbalshede AB
- Jan-Erling Ohlson
- Hans Martin Jarmund och Turi Nerdrum
- Per Johan Arvidson
- Eva Lena Robertsson
- Jan och Margareta Joelsson
- Lars och Birgitta Carlsson
- Magdalena Hochholzer
- Ann-Helen Rustad
- Gunnar Rylander

Naturbeskrivning

Området där Ejdetjärnet var beläget har under 100 års tid efter dikningen drastiskt ändrat karaktär. Vattenspegeln var borta och markerna användes till stor del för åkerbruk och betesdrift fram till slutet av 1990-talet. I de övre delarna har en fuktig klibbalskog tagit över landskapet allt mer. I de nedre delarna dominerar bälten med vass i de fuktigare partierna. Under ca 100 år med förändrad markanvändning har de lägre belägna markområdena sjunkit med ca 1,5 m. Då betesdjuren ej längre betade i området och åkerbruk ej skedde, hade en successiv igenväxning skett av de öppna gräsmarkerna. I den övre delen har stora delar av de tidigare åker- och betesmarkerna växt igen och domineras idag fuktig klibbalskog med inslag av glasbjörk, sälg, gran, en, ek, ask, tall, asp, rönn och olika videarter (Salix sp.).

Egjdetjärnets våtmark är idag en betydelsefull biotop för ett stort antal häckande och rastande fågelarter. Våtmarkens flacka stränder och grundområden utgör bra miljöer för födosökande simänder och vadare. Här finns även ett stort antal arter som är helt beroende av våtmarksmiljön för sin fortsatta existens. Några arter värda att nämnas och som häckar i Ejgdetjärnet är smådopping, skedand, snatterand samt brun kärrhök. De flesta noterade fågelarter finns registrerade på Artportalen.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Vid våtmarkens nedre del finns ett strandområde bestående av f d åker- och betesmark. Detta har stängslats för att möjliggöra bete av nötkreatur. Under fem år har området betats av får eller nötkreatur. De stängslade områdena har successivt utökats.

Betesmarkerna sköts av Föreningen Ejgdetjärnet som också utför passning och tillsyn över de djur som sommartid vistas där. Föreningen har goda kontakter med en jordbrukare som lånar ut amkor och kalvar under sommarhalvåren. Betad areal i nuläget är uppskattningsvis ca 5 ha .

Frilufts- och rekreationsområde

Området kring Ejgdetjärnet har alltid varit omtyckt ställe för människor att vistas i. Närheten till Kämpersvik och Grebbestad har lockat mycket folk att promenera och vandra i området. Sedan projektets genomförande har besöksantalet dock ökat markant. Numera kan man nästan alltid träffa på människor som går, springer, rider eller om vintern åker skidor kring sjön, vardag som helg. Det finns utmärkta stigar och vägar att vandra på. En del bänkar och soffor finns utplacerade där det är lägligt att rasta.

Under några vintrar har Ejgdetjärnet frusit till och genast har människor utnyttjat det frusna vattnet för skridskoåkning. Den rika förekomsten av fåglar lockar också många fågelintresserade till att besöka området under vår, sommar och höst. 

En promenad kring sjön är mellan 4-7 kilometer lång, beroende på valda vägar. En bidragande orsak till områdets popularitet är den varierande natur som en promenad runt sjön erbjuder. Via en utlagd gästbok vid informationstavlan söder om Ejgdetjärnet har många besökare lämnat positiva kommentarer till vad de sett och upplevt.

Föreningen Ejgdetjärnet

Efter färdigställandet av projekt Ejgdetjärnet och naturens omedelbara positiva gensvar på den nya våtmarken, bildades en förening av kringboende och andra intresserade, för att förvalta och utveckla området. Ett möte anordnades under februari 2007 där det beslöts att starta en ideell förening med namnet Föreningen Ejgdetjärnet.

Föreningen består av ett trettiotal medlemmar som betalar en medlemsavgift på 100 kr per år. Man kan säga att föreningen vill vara en samlande länk mellan de olika intressen som finns kring våtmarken. Intressen som ibland kan stå i motsats till varandra. Boende, sommargäster, tillfälliga besökare, ornitologer, har ibland olika syn på natur, djur och fågelliv, rekreation, osv.

Föreningen Ejgdetjärnet kommunicerar med allmänheten och medlemmar främst via en hemsida på Internet www.ejgdetjarnet.selänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
 

Flygbild Ejgdetjärnet
Flygbild Ejgdetjärnet

Flygbilder över Ejgdetjärnet, december 2006. Foto: Firma R Broberg, Grebbestad

Fiskeriverkets logotype
EUROPEISKA UNIONEN
Fonden för fiskets
utveckling
Naturskyddsföreningens logotype
Västkuststiftelsens logotype
Världsnaturfondens logotype
Logotype för Lokala investeringsprogrammet

Kontakt

Kundcenter

Tel. 0525-180 00
Fax. 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30

Besöks/postadress

Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Miljöavdelningen

Tel. 0525-180 00
Fax. 0525-183 00

Telefontid

Måndag-fredag 9-12

Besöks/postadress

Storemyrsvägen 2,
Tanumshede

Postadress

Tanums kommun
457 81 Tanumshede