Miljöteknisk markundersökning

Många platser har under lång tid påverkats av industriell verksamhet och är förorenat på grund av människans hantering av avfall och/eller kemikalier vilket lett till förorening av mark, byggnader, sediment och vatten. Områden där föroreningshalten är påtagligt högre än bakgrundshalterna definieras som förorenad/miljöskadad.

Det finns många anledningar till att genomföra en miljöteknisk markundersökning. Vanligen sker det i samband med rivning/uppförande av byggnad, grävarbeten (t ex schaktarbeten mm), vid nedläggning av miljöfarlig verksamhet eller som ett krav från tillsynsmyndigheten.

Varför ska man utföra en miljöteknisk undersökning?

En miljöteknisk markundersökning visar föroreningssituationen i ett område. Undersökningen ska göras av en sakkunnig inom området och bör delas in i olika steg beroende på i vilket skede i efterbehandlingen undersökningen utförs.

Inför en överlåtelse av en fastighet är det idag vanligt att köparen vill ha en markundersökning för att kunna bedöma riskerna och eventuella kostnader för efterbehandling vilket kan innebära att en anmälan om efterbehandling lämnas in. För företag kan kontroll av sin markmiljö ge konkurrensfördelar genom att ge en god miljöprofil. För områden med kända föroreningar kan det vara ekonomiskt ofördelaktigt att dröja med att utföra en markundersökning. En tidig upptäckt eller en möjlighet att avgränsa en känd förorening kan leda till att mindre åtgärder krävs. Att vänta med att utreda föroreningssituationen kan orsaka ytterligare spridning och innebära mer omfattande undersökningar och i förlängningen större saneringskostnader. Dessutom finns det en vinst för många företag att känna till problemen på ett tidigt stadium så att de kan budgetera för detta. Därtill ger kunskap om en förorenings utbredning möjlighet att bedöma risken för påverkan på människors hälsa och miljön.

Orienterande undersökning (MIFO fas 1)

Innan en fältundersökning med provtagning påbörjas bör områdets verksamhetshistoria kartläggas. Värdefull information kan t ex fås genom intervjuer med anställda och före detta anställda.

Uppgifter som kända olyckor/läckage/spill, kemikaliehantering, processer, avfallshantering är viktiga uppgifter. Kartläggningen ska också innehålla en beskrivning av området som omfattar bland annat infrastruktur, byggnader, topografi, geologi, hydrologi och speciella skyddsobjekt. Syftet är att få information om vilken typ av förorening som kan förekomma, omfattning, bedöma förekomst av punktkällor eller diffusa föroreningar samt att besvara frågor om ägarförhållanden och ansvar för eventuell förorening.

De orienterande studierna ska göras enligt naturvårdsverkets framtagna metodik "MIFO"- fas 1, (Metodik för Inventering av Förorenade Områden). En orienterande undersökning ger ett bra underlag för fortsatta undersökningar.

Översiktlig miljöteknisk markundersökning

Syftet med översiktlig undersökning är att med hjälp av bl. a. provtagning och analyser få en överblick över föroreningsförhållandena och är en del i att avgöra om det finns risk för att området är förorenat eller inte. Vid undersökningarna tas ett mindre antal prover i mark och grundvatten på de platser där man kan förvänta sig höga halter, så kallade hotspots. Därefter görs en förenklad riskbedömning samt en riskklassning av området. De översiktliga undersökningarna ska utföras enligt MIFO- metodiken fas 2 och utgå från den orienterande undersökningen. Undersökningen ska även ligga till grund för behov och omfattning av fortsatta utredningar samt innehålla en preliminär bedömning av åtgärdsbehov och åtgärdsmöjligheter.

Upprättande av provtagningsplan

Om fortsatt utredning krävs ska den orienterade undersökningen, MIFO 1 och 2 ligga till grund för en provtagningsplan. Provtagningen är grunden för hela utredningen och resultaten ligger till grund för riskbedömning, utvärdering och åtgärdsbehov. En provtagningsplan görs för att optimera provtagningskvaliteten

Tillsynsmyndighetens uppgift

En anmälan som kommer in till miljö- och byggnadsnämnden besvaras med ett beslut. Besluten kan innehålla upplysningar/råd som inte föranleder några åtgärder eller vara förenade med olika förelägganden.
Miljöavdelningen granskar mål för efterbehandlingen, det vill säga vad en efterbehandling ska åstadkomma och till vilka nivåer en efterbehandling ska ske. Vi granskar även vilka risker det finns med föroreningen samt risker med den metod som har valts för efterbehandling.

Förutom att ha framförhållning inför utredning och efterbehandling är det också viktigt att ha en plan för hantering av massor, en masshanteringsplan. Om massor behöver mellanlagras är detta också anmälningspliktigt eller tillståndspliktigt.

Slutrapportering

När en efterbehandling/sanering är avslutad ska en slutrapport skickas in till miljöavdelningen. Rapporten ska beskriva hela projektet inklusive målen och uppnådda resultat och innehålla uppgifter om vart förorenade massor transporterats och omhändertagits vilket också ska kunna styrkas med kvitton.

Miljö- och byggnadsnämnden avslutar ärendet med att lägga en slutlig bedömning av hur efterbehandlingen genomförts. I vissa fall kan ett nytt föreläggande utfärdas för att få en inskrift i fastighetsboken om det anses nödvändigt.

Debitering

För den tid miljöavdelningen lägger ned på att handlägga ärendet debiterar vi avgift enligt taxa som är fastställd av kommunfullmäktige.

Kontakt

Kundcenter

Tel. 0525-180 00
Fax. 0525-183 00
kommun@tanum.se

Måndag-fredag 8.00-16.30

Besöks/postadress

Apoteksvägen 6
457 81 Tanumshede

Miljöavdelningen

Tel. 0525-180 00
Fax. 0525-183 00

Telefontid

Måndag-fredag 9-12

Besöks/postadress

Storemyrsvägen 2,
Tanumshede

Postadress

Tanums kommun
457 81 Tanumshede