Seminarium i Tanums kommun om den goda turismens baksida

Turisterna är naturligtvis välkomna. Inte minst ekonomiskt har de stor betydelse, i Tanums kommun med drygt 12 000 invånare i norra Bohuslän bidrar sommargästerna till att skapa åtskilliga turistrelaterade jobb.

I Tanums kommun finns tre större avloppsreningsverk, de ligger i Grebbestad, Fjällbacka och Tanumshede och har inte kapacitet för att möta framtidens ökade behov. Framför allt anläggningen i Grebbestad slår redan nu i taket sommartid.

En möjlighet som Tanums kommun nu skissar på är att bygga ett helt nytt avloppsreningsverk som i så fall blir gemensamt för Grebbestad, Tanumshede och Fjällbacka. Problemet är att det blir dyrt, kostnaden beräknas till 110 miljoner kronor vilket motsvarar en va-taxehöjning med 25-30 procent, eller en kommunal skattehöjning med 60-70 öre.

Inom kommunen frågar man sig nu om det är rimligt att en liten turistkommun ensam ska behöva stå för denna stora kostnad, och om det kan finnas andra lösningar på dilemmat med kortvariga toppbelastningar på avloppsreningsverken under några sommarveckor.

Tanum är inte ensam om denna problematik med stora svängningar och bjöd därför in representanter för andra kommuner i liknande situation. Till seminariet på Tanum Strand kom ett 80-tal inbjudna politiker, experter, tekniker, ekonomer, innovatörer, entreprenörer och andra intressenter för att diskutera problemet, finna andra lösningar och skapa samsyn om hur denna speciella avloppsfråga ska hanteras.

Kommunen väntar nu under våren på ett tidsbegränsat tillstånd för att driva Grebbestadsverket en tid till, men det börjar bli bråttom att göra något åt situationen. Och eftersom verket inte kan ta emot fler abonnenter är det också i princip stopp för nybyggnation av hus och lägenheter i samhället, trots stor efterfrågan.

Fjällbacka klarar än så länge sommarbelastningen, men sommarboendet ökar och inom kort slår man i taket även där.

Tanums kommun är ingalunda ensam om denna prekära sits. Med på seminariet fanns bland annat Benny Wennberg från Borgholm, där han är VD för Borgholms Energi. Denna öländska turistkommun har samma problem med en kort men intensiv högsäsong som man måste dimensionera avloppsreningsverken för. Här har man delvis löst ekonomin genom att ta ut extra avgifter för tältplatser, campingstugor mm.  I vissa fall har man också kunnat använda sig av årsmedelvärden för kväveutsläpp, vilket gjort utsläppsvillkoren lättare att uppfylla.

Per-Ove Brandt från Älvdalens kommun berättade om hur man på en mindre vintersportanläggning kunnat lösa toppbelastningen genom att bygga en damm där avloppsvattnet samlas och sedan portioneras ut över en stor del av året till ett förhållandevis litet avloppsreningsverk. Dammen kostade fem miljoner kronor vilket älvdalingarna anser vara en i sammanhanget billig lösning. Per-Ove berättade också om planerade vintersportanläggningar i Idre fjäll som kommer att öka belastningen från nuvarande 8000 pe till 23 000 pe. Där ligger dock anläggningarna utanför kommunens vanliga verksamhetsområde och därför kommer inte VA-kostnaderna att belasta kommunens ekonomi på samma sätt utan lösas genom särskilda avtal med exploatörerna.

- En långsammare utbyggnad, där ett nytt verk byggs ut i  etapper, kan vara en ekonomiskt fördelaktig lösning, sa han. Det finns också andra åtgärder jag tycker man ska titta närmare på, exempelvis att åtgärda existerande VA-system. Det är ganska troligt att det går att finna punktinsläpp av dagvatten, sådant kan löna sig att få bort.

- Jag tror också det finns en del att hämta i vad jag skulle vilja kalla processteknisk kreativitet, alltså att öka reningsförmågan vid det nuvarande Grebbestadsverket. Kommunen bör också titta närmare på möjligheterna att delvis skjuta kraven på kväverening på framtiden, på årsbasis belastas ju inte Grebbestadsverket med mer än 2 500 pe.

- Jag tror också det finns en del att hämta i vad jag skulle vilja kalla processteknisk kreativitet, alltså att öka reningsförmågan vid det nuvarande Grebbestadsverket. Kommunen bör också titta närmare på möjligheterna att delvis skjuta kraven på kväverening på framtiden, på årsbasis belastas ju inte Grebbestadsverket med mer än 2 500 pe.

Peter Balmér pekade också på möjligheter att minska inflödet av kväve genom exempelvis urinseparerande toaletter, och att ta hand om en del kväve efter reningsverket, genom musselodling.

-Musslor äter växtplankton som fått sin växtnäring från fosfor och kväve. Att odla musslor i havet är tekniskt sett inte särskilt svårt och man kombinerar då miljöarbetet med kostnadseffektiv livsmedelsproduktion. I framtiden kan vi tänka oss en handel med utsläppsrätter som kommer både kommuner och musselodlare till godo, redan nu har Lysekils kommun på det här viset köpt utsläppsrätt på 39 ton kväve.

Under seminariet redovisades även andra aspekter av avloppsproblematiken. Lennart Zetterberg, finansrådgivare från Örebro och anställd vid Kommuninvest, pekade på vikten av att skaffa bästa möjliga lånebild, även små ränteskillnader är betydelsefulla vid stora investeringar som exempelvis ett nytt reningsverk. Och Lennart Karlsson, bankman från SEB Finans i Göteborg, pekade på möjligheterna att leasa även avloppsreningsverk, åtminstone större delen av dem.

Från publiken kunde också höras en röst som sade att turismbelastningarna förvisso var ett problem, men att många avfolkade glesbygdskommuner utan nämnvärd turism förvisso skulle vara glada över ett "så positivt bekymmer".

Text och foto: Gunnar Westerberg