Om soteldar - information från Räddningstjänsten Tanum

Om en soteld uppstår i skorstenen

1. Stäng alla luckor på eldstaden.
2. Ring larmnummer 112 och begär räddningstjänsten.
3. Kontrollera hela tiden skorstenen i hela dess längd, speciellt vid bjälklags- genomgångarna och på vinden samt taket.
4. Ring sotningsdistriktet och beställ en besiktning av skorstenen.

Andra vanliga brandorsaker är förstörd isolering på rörskorstenar, otäta skorstenar, gnistor från skorstenen som blåser in under trasiga tegelpannor.

Så här undviker du en brand

Om du vill ha en säker anläggning bör du följa följande råd och anvisningar:

Elda på rätt sätt

• Använd torr ved i lämplig storlek
• Snabb uppstart
• Rätt mängd förbränningsluft gör att elden brinner med klara och livliga lågor.
• Kontrollera röken. Den skall vara klar och genomskinlig och inte svart.
• Kontrollera rökgastemperaturen som skall vara max 350°C.
• Lägg sot och aska i en plåthink med lock.
• Pyrelda inte.

Torr och lagom stor ved

Veden skall vara torr (ca 18 % fukthalt) och vara lagrad torrt och luftigt minst ett år (inte under en presenning): Den skall vara "lagom stor", kapad i lämplig längd och kluven. Vid upptändning krävs "tändved" dvs stickor och tunnare vedträn.

Snabb uppstart

Starta snabbt. När man tänder en kall panna är det svårt att helt undvika rök och utsläpp av miljöskadliga ämnen. Minska problemet genom att få pannan varm så fort som möjligt. Papper samt rikligt med torr, finkluven ved är viktigt. En gasolbrännare istället för papper sätter snabbt fart på elden. Det brinner med hög temperatur och utan rök efter bara någon minut. Först när "tändveden" brinner ordentligt skall man lägga på grövre vedträn. Veden skall passa till pannans vedmagasin. För korta vedträn gör att mer miljöskadliga ämnen släpps ut. Ett nytt vedinlägg skall göras först när det bildats en ordentlig glödhög. Spjället bör stå helt öppet tills det nya vedinlägget brinner ordentligt.

Rätt mängd förbränningsluft

När man eldar i pannan bör man göra det rejält och med rätt mängd förbränningsluft. Förbränningsluften regleras med dragluckan och spjäll på pannan. Förbränningsluften tillförs på flera ställen som primär- och sekundärluft. På en del pannor finns avancerade reglersystem som automatiskt ställer in förbränningsluften så att bränslet brinner optimalt och utsläppen minimeras. På äldre pannor kan man markera i vilket läge ventiler och spjäll bör stå vid uppstart och under förbränningen.

Kontrollera rökgastemperaturen

Alltför heta rökgaser kan skada murade skorstenar eller förstöra isoleringen på stålrörsskorstenar. Speciellt stor är risken när man värmer en kall skorsten kraftigt och snabbt. Många pannor är konstruerade för oljeeldning. Eldar man ved i en sådan panna blir rökgastemperaturen upp till 600°C. Inga skorstenar är gjorda för så höga rökgastemperaturer. Nyare pannor har ofta en rökgastemperatur under 300°C. De flesta rökkanaler är konstruerade för en rökgastemperatur på högst 350°C. Du måste därför kontrollera hur hög rökgastemperaturen är. En del anläggningar har en termometer i rökkanalen. Om denna saknas kan den köpas från installatören. Ett annat sätt att kontrollera brandrisken är att mäta yttemperaturen på skorstenen i bjälklaget. Understiger temperaturen 60°C är det ingen risk för överhettning.

Askan

En vanlig brandorsak är slarvig askhantering. Sot och aska skall förvaras i en plåtburk med tätt lock. Det kan finnas glödrester kvar i askan i flera dygn. Därför måste ask-hinken stå på ett obrännbart material.

Skorstenen skall inte ryka

När det är varmt ute skall man bara se ett "daller" i luften ovanför skorstenen. Den enda gången skorstenen skall ryka är när det är kallt ute. Då bildas en vit rök som består av vattenånga (på samma sätt som det ryker ur munnen när vi är ute i minusgrader). Gul eller grå rök betyder dålig panna eller felaktig eldning, t ex för lite lufttillförsel eller skräpved.

Pyrelda aldrig

Många stryper tilluften och "småeldar". Resultatet blir pyreldning. Då brinner inte alla miljöskadliga ämnen i röken upp. Tjära kondenserar i skorstenen och fastnar på pannväggar och rökkanaler. Ur skorstenen kommer en grå eller gul rök.

Elda inte skräp

Det är inte tillåtet att elda plast eller hushållsavfall, målade eller tryckimpregnerade bräder eller annat brännbart avfall i en villa panna. Det ger ohälsosam, irriterande och miljöstörande rök.

Sotning och kontroll av brandskyddet

Med mycket sot i rökkanalerna (pga dålig förbränning, pyreldning etc.) finns risk för soteld i skorstenen. Då blir temperaturen i skorstenen lätt 1000°C vilket kan leda till överhettning och brand i huset. För att minska risken för soteld behöver skorsten och eldstad sotas med regelbundna perioder. Enligt räddningstjänstlagen är alla skyldiga att låta skorstensfejaren sota och utföra kontroll av brandskyddet enligt de frister som Räddningsverket bestämmer. I samband med sotningen görs en enklare kontroll av brandskyddet.

Besiktning

Med jämna mellanrum bör man låta sotaren göra en lite noggrannare besiktning av utrustningen. Det kan vara en god försäkring mot bränder.

Säker eldstad och skorsten

• Kontrollera att eldstad och skorsten är lämpliga för vedeldning.
• Kontrollera om det krävs bygganmälan i kommunen (tel växel 0525-180 00).
• Installera eldstäder som uppfyller säkerhets- och miljökraven.
• Typgodkända eller P-märkta eldstäder uppfyller kraven.
• Installera en motdragslucka.
• Anslut panna till en ackumulatortank på minst 1500 liter.
• Ring sotningsdistriktet och begär en besiktning av eldstad och skorsten.