Logga med tomteluva
Välkommen till Tanums kommun
Utskrift

Har du sett en igelkott?

Igelkott
Det är en fråga vi kommer att ställa till många människor runt om i Fyrbodal nu i sommar. Med medel från Lokala naturvårdssatsningen (LONA) startar kommunerna i Fyrbodal nu upp en inventering av igelkott för att få mer information om var de finns, och hur många som finns. Hoten mot igelkotten är många (se nedanstående fakta). Det finns idag indikationer på att det inte går så bra för igelkotten i vår region men den faktiska kunskapen är liten.

Kommunerna i FyrBoDals-området går nu gemensamt ut med en uppmaning att lämna in uppgifter om observationer av igelkott. Även information om att man inte observerat igelkott är intressant att få in. Vi kommer även att hålla direktkontakt med elever och lärare i regionens skolor, ett flertal föreningar m fl.
 
Från följande kommuner önskar vi nu få en förbättrad kunskap om igelkottens status:
 
Tanum, Strömstad, Munkedal, Sotenäs, Lysekil, Uddevalla, Orust, Trollhättan, Vänersborg, Dals-Ed, Bengtsfors, Mellerud, Färgelanda och Åmål.
 
Observationer av igelkott kan meddelas till oss genom att klicka på nedanstående enkät.

Till enkäten

Fakta om igelkotten


Igelkotten är ett av jordens nu äldsta levande däggdjur och tillhör ordningen insektsätare. Den europeiska igelkotten (Erinaceus europaeus) har troligen funnits i mer än 30 miljoner år. Det uppges i litteraturen att igelkotten har ca 6000 taggar! På igelkottens matsedel finns allt från daggmaskar, sniglar, snäckor, insekter, grodor, ödlor, musungar, fågelungar, ormar m m. Den söker sin föda oftast under natten.

När det blir kallare framåt hösten går igelkotten i dvala. Kroppsfunktionerna går då på "lågvarv" med en kroppstemperatur ner mot 6° C, mycket låg hjärtslags- och andningsfrekvens. Fettreserven som igelkotten byggt upp under sommarmånaderna används då som energikälla. För att klara dvalan krävs dock att födotillgången varit god. Är vikten för låg innan dvalan kan många igelkottar dö under vintern. Särskilt svårt kan det vara under vintrar då det råder sträng kyla under lång tid. Normalt överlever mindre än en tredjedel av igelkottsungarna sitt första levnadsår.

Orsakerna till att antalet igelkottar minskar kan vara flera. Som exempel diskuteras markförsurning, förändrat landskap, bekämpningsmedel, miljögifter, råttgift, ökad trafik, brist på platser för vinterdvalan, konkurrens till andra arter, klimatförändringar m m. Mest sannolikt är kanske att det är flera orsaker som samverkar. Igelkotten trivs i anslutning till våra villaträdgårdar där den kan hitta föda och platser lämpliga för bon. Vill du hjälpa igelkotten kan du även mata den. Lämplig mat kan vara t ex katt- eller hundmat, och matrester av kött och fisk. Till att dricka ges vatten, ej mjölk. Lämpliga boplatser för övervintring och även för tillfälliga sommarbon, är torra busksnår och lövsamlingar. En igelkott kan använda flera bon under sommaren som den inte vill dela med andra igelkottar. Man kan också bygga speciella vinterbon av trämaterial (se nedanstående länkar). En alltför välskött trädgård är därmed ingen bra igelkottsmiljö. Låt därför någon löv- och rishög ligga kvar. Undvik också att använda bekämpningsmedel i din trädgård. Tänk också på att igelkottar kan finnas i de brasor som legat en tid för att eldas på påsk eller valborg.

Igelkotten är fridlyst vilket innebär att man inte får flytta den. I lagens mening räknas detta då som "jakt". En flyttning av igelkottar är i regel meningslös då den också rör sig över stora områden och snart lämnar den plats dit den flyttats till. De är alltså inte så trogna en speciell plats mer än högst tillfälligt.

Länkar med mer information:
Naturskyddsföreningenlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Naturvårdsverketlänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster
Senast ändrad: 2010-08-19
Senast ändrad av: Daniel Norell
Ansvarig: Ingvar Olofsson