 |
 |
|
Projekt Restaurering av Ejgdetjärnet BakgrundInom kommunens lokala investeringsprogram påbörjades 2002 planerna på att restaurera Ejgdetjärnet, norr om Kämpersvik. Dessförinnan hade även restaureringsplaner diskuterats bland annat inom Tanums naturskyddsförening i mitten av 1990-talet. Ejgdetjärnet var en grund sjö fram till 1860-talet då en utdikning påbörjades. 1898 erhölls formellt tillstånd till dikning av hela området och Ejgdetjärnet förvandlades då till jordbruksmark. Därefter har även underhålls-dikningar utförts vid minst 2-3 tillfällen. Under ca 100 år med förändrad markanvändning har markområdena sjunkit med ca 1,5 m. I februari 2003 hölls en första träff med berörda markägare. I stort sett var de flesta markägare positiva till restaureringsplanerna under förutsättning att ersättning för skada och intrång kunde utbetalas. Målsättningen var då att t ex kunna erhålla stöd via EU:s miljöstöd för anläggande av våtmarker. Hösten 2003 utfördes även ett samråd med länsstyrelsen. Länsstyrelsen ställde sig mycket positiv till projektet. En markavvägning utförd av SWECO VIAK AB visade att landskapet kring det forna Ejgdetjärnet var mycket flackt. En dämning på 25 cm skulle ge ca 8,1 ha vattenspegel, 50 cm skulle ge 14,3 ha och 75 cm dämning skulle ge 18,0 ha vattenspegel. Dämningsnivåerna var beräknade från nuvarande dikeskrön. I den fortsatta planeringen utgicks från att en dämning på 75 cm skulle eftersträvas. I området berördes 22 fastigheter. I områdets nedre del fanns det sex mindre skiften där ägareförhållandena vara oklara. En lantmäteriutredning gjordes därför under 2004. Först därefter gick det att få en överblick över hur många fastighetsägare som blev berörda. Vid en dämning måste ersättning utbetalas för områdena som sätts under vatten, men även för marker där det så kallade torrläggningsdjupet försämras. Vid ett torrläggningsdjup på 0,5 m berördes totalt 31,2 ha motsvarande 40 fastigheter och 46 ägare. Bohusläns museum gjorde i februari 2004 ett arkeologiskt utlåtande. Det konstaterades att ingen särskild utredning krävs eftersom inga fasta fornlämningar finns registrerade i området och eventuella fynd inte påverkas negativt. En ansökan om tillstånd för en dämning på 75 cm inlämnades till miljödomstolen 2004-07-05. Med i ansökan fanns även en miljökonsekvensbeskrivning. Tyvärr tog handläggningen där mer än ett år och först 2005-07-25 erhölls tillstånd. Domen vann laga kraft 2005-08-16. Miljödomstolen beslöt att ersättningar för skada och intrång på totalt 1 218 276 kr skall utbetalas. Totalt har markersättning utbetalats för 31,2 ha, varav 10,2 ha har ersatts med 60 000 kr/ha (motsvarande EU:s miljöstöd för anläggande av våtmarker). Resterande 21 ha har ersatts med 30 000 kr/ha. NaturbeskrivningOmrådet där Ejdetjärnet var beläget har under de ca 100 åren efter avvattningen drastiskt ändrat karaktär. Vattenspegeln är borta och markerna användes till stor del för åkerbruk och betesdrift fram till slutet av 1990-talet. I de nedre delarna dominerar bälten med vass i de fuktigare partierna. Då betesdjuren ej längre betar i området och åkerbruk ej sker, har en successiv igenväxning skett av de öppna gräsmarkerna. I området övre del finns idag en fuktlövskog. I områdets nedre delar är det önskvärt att ett bete återupptas, inte minst för att upprätthålla en öppna gräsmarkerna ner mot vattenspegeln. Statligt naturvårdsbidrag på 37 000 kr (50%) har erhållits från länsstyrelsen 2005 för stängsling och på så sätt möjliggörs beteshävd i området. Målet är bl a att också återfå en våtmarks karaktäristiska fauna. En restaurering av Ejgdetjärnet skulle gynna flera fågelarter knutna till sådana miljöer, såsom änder, gäss och vadare. Vid tillfällen med hög vattenföring, framför allt under vår och höst, kommer en näringsrik miljö för simfåglar att erhållas. En restaurerad våtmark med långgrunda stränder bedöms ge mycket positiva konsekvenser också för andra artgrupper, som t ex grod- och kräldjur, fladdermöss och fisk. Ett nytt större våtmarksområde kan teoretiskt bidra till en större retention av närsalter genom fastläggning av fosfor i sedimenten och genom denitrifikation av kväve (bakteriella kväveprocesser). Jämfört med dagens situation då endast en mindre retention sker i området kommer uppskattningsvis ca 7200 kg kväve årligen att tas upp i Ejgdetjärnet (400 kg kväve/år x 18 ha). Detta innebär att restaureringen av Ejgdetjärnet kommer att ge mycket positiva konsekvenser även för havsmiljön. En återskapad våtmark tillför ytterligare ett landskapselement i närområdet till Kämpersvik. Ett öppet landskap med inslag av vattenspegel skapar nya utblickar och perspektiv. Med rätt framtida skötsel kan området bli ett ännu mer värdefullt utflyktsmål för Tanums invånare och besökare, skolor, m fl, där man kan njuta av ett rikt fågelliv och öppna marker. Tillgängligheten är redan idag relativt god genom att flera mindre vägar och stigar finns både norr och söder om Ejgdetjärnet. FinansieringErsättningar för skada och intrång finansieras via återstående medel inom det Lokala investeringsprogrammet samt av miljö- och byggnadsnämnden. För anläggande av utloppsanordning, dämningsvallar och nedtagande av elledningar har det sökts EU-medel från Fiskeriverket. Beslut om 50% stöd har erhållits, dock max 575 000 kr. Länsstyrelsen stödjer projektet genom bidrag från vattenavgiftsmedel, 111 048 kr. I övrigt stödjer följande föreningar, företag och privatpersoner projektet: 
Egjdetjärnet 27 oktober 2006
- Världsnaturfonden (WWF)
- Naturskyddsföreningen (Riks) - Naturskyddsföreningen i Tanum - Sparbanken Tanum - Stiftelsen Västsvenska Fritidsområden - Kämpersviks Hamn AB - Brandt Fordon AB - BohusByggarna AB - Grebbestads Industrifastigheter AB - Ljungskile Fiber AB - RAMBO AB - Tanums Bostäder AB - Askengren Fastighetsmäklare AB - Curt Bohlins Fastighetsförvaltning AB - Havstens Fastighetsförvaltning AB - FH Schakt Rabbalshede AB - Jan-Erling Ohlson - Hans Martin Jarmund och Turi Nerdrum - Per Johan Arvidson - Eva Lena Robertsson - Jan och Margareta Joelsson - Lars och Birgitta Carlsson - Magdalena Hochholzer - Ann-Helen Rustad - Gunnar Rylander Ytterligare stöd eller sponsring mottages tacksamt till projektet. Föreningar, företag eller privatpersoner som vill stödja projektet kommer om så önskas att redovisas som officiella stödjare/sponsorer t ex vid information på internet och i andra sammanhang där det kan komma att informeras om projektet (broschyrer, informationstavlor m m). NulägetI slutet av mars 2006 påbörjades restaureringsarbetet vid Ejgdetjärnet. Arbetet utfördes av FH Schakt Rabbalshede AB och färdigställdes i mitten av juni 2006. Uppföljning om hur Ejgdetjärnet tar upp kväve och fosfor sker genom vattenprovtagning uppströms och nedströms tjärnet. Vattenprovtagningen finansieras av Fiskeriverket (EU-stöd).
Mer information om Ejgdetjärnet kan du hitta på www.ejgdetjarnet.se
|
