 |
 |
|
Miljöskydd
Vi alla påverkar miljön på många sätt, till exempel genom användning av kemikalier, utsläpp av avlopp, energiförbrukning, avfall med mera.
Genom vår verksamhet ska vi förhindra att den yttre miljön utsätts för föroreningar, kemikalier, buller och annat som stör det naturliga eller det allmänt accepterade tillståndet i marken, vattnet och luften. Inriktningen omfattar inte bara människans hälsa, utan även annat liv har rätt att leva utan att skadas eller besväras för mycket av människans aktiviteter. LagstiftningDen lagstiftning som reglerar vårt arbete inom miljöskydd är miljöbalken. Miljö- och byggnadsnämnden är tillsynsmyndighet och det innebär att nämnden arbetar för att miljölagstiftningens regler följs. Det är miljöavdelningen som på uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden kontrollerar att miljöbalken följs. Vägledning i tillsynsarbetet ges av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen och Länsstyrelsen. Utöver den nationella lagstiftningen gäller Europeiska Unionens (EU:s) förordningar direkt i Sverige. Lagens tillämpningsområde är mycket vidsträckt och omfattar både små och stora verksamheter, oavsett om dessa medför mycket stora miljörisker eller är av mindre farlig karaktär. Lagen berör även privatpersoners verksamhet. I miljöbalkens grundläggande bestämmelser finns de allmänna hänsynsreglerna, kapitel 2. Hänsynsreglerna är alla skyldiga att följa när man bedriver en verksamhet, eller vidtar en åtgärd som kan orsaka olägenhet för människors hälsa eller miljön. Hänsynsreglerna sätter upp principer för hur miljöskyddsarbetet ska bedrivas. Försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren betalar, produktvalsprincipen och kunskapskravet är principer som ska genomsyra alla aktiviteter som kan påverka miljön. Det innebär att vi måste skaffa oss tillräcklig kunskap och av försiktighetsskäl inte göra något som vi tror kan skada miljön. Länkar
|
