Anmälningar beträffande olägenheter av fåglar

Bakgrund

Anmälningar beträffande olägenhet av fåglar inkommer ibland till Miljö- och byggnadsnämnden.

I anmälningarna påtalas ofta olägenheter av oljud, attackering av fåglar, avföring och risk för smittspridning. Ibland krävs att Tanums kommun skall vidta åtgärder såsom t ex avskjutning och rensning av fågelbon.

Bedömning

Förekomsten av t ex måsfåglar och kråkfåglar varierar normalt mellan olika år och beror till stor del på födotillgång, tillgång boplats, klimatförhållanden och konkurrens inom arten och i förhållande till andra arter m m.

Sannolikt har vissa kråkfåglar och måsfåglar ökat i antal i en del tätorter. Anledningen kan vara lanskapsförändringar i tätorternas närområden, minskad födotillgång i havet, ökad tillgång av föda i tätorterna p g a matning, förekomst av bär- och fruktträd m m.

En avskjutning av fåglar ger en mycket temporär effekt. Eftersom födokällorna ofta finns kvar kommer populationen åter att vara tillbaka på samma nivå redan inom ett par års tid. Avskjutning inom tätorter är också en mycket kontroversiell åtgärd och innebär också ett visst risktagande. Ett rikt fågelliv är inte enbart ett problem utan uppfattas många gånger som en viktig naturupplevelse för människor boende i tätorter. Kontakt med länsjaktvårdskonsulenten togs senast 1998. Enligt länsjaktvårdskonsulenten är avskjutning av fåglar ett dåligt alternativ för decimering av fågelbestånden. Ett bättre alternativ är t ex jakt med fällor.

Med olägenhet för människors hälsa avses störning som enligt medicinsk eller hygienisk bedömning kan påverka hälsan menligt och som inte är ringa eller helt tillfällig (miljöbalken 9 kap. 3 §). En ringa störning är en sådan störningsnivå som bara påverkar någon enstaka person negativt, medan människor i allmänhet inte störs. En störning skall också ha en viss varaktighet.

Vad som skall betraktas som olägenhet för människors hälsa bör i första hand vara avhängigt av den medicinska och hygieniska risk som djuren kan förorsaka. Dessa övervägandena bör utgöra grunden för bedömningen av vad som i det enskilda fallet skall anses vara olägenhet för människors hälsa.

Bostäder och lokaler för allmänna ändamål ska hållas fria från ohyra och andra skadedjur. Åtgärder ska vidtas mot skadedjur som kan orsaka olägenhet för människors hälsa. Det är ägaren eller nyttjanderättshavaren till berörd egendom som är skyldig att vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att hindra uppkomsten av eller undanröja olägenheter för människors hälsa (miljöbalken 9 kap. 9 och 12 §§).

Även enskilda fastighetsägare har ett ansvar för att förhindra att olägenhet för människors hälsa uppkommer (miljöbalken 2 kap. 1 §)

Om ett vilt djur orsakar avsevärd skada eller om det kan antas vara farligt för människors säkerhet, får polismyndigheten låta avliva djuret, om det inte finns någon annan tillfredsställande lösning (Jaktlagen 9 §, 1987:259). Attackerande fåglar kan eventuellt anses vara farliga för människor i vissa lägen. Polismyndigheten kan då ingripa med stöd av jaktlagen.

Under de tider som regeringen föreskriver får den som bor på en gård eller har en trädgård men saknar jakträtt där enligt Jaktlagen 23 § döda eller fånga och behålla följande djur som kommer in på gården eller i trädgården: vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar, lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, duvhök, sparvhök, kråka, råka, kaja, skata, björktrast (snöskata), gråsparv eller pilfink.

Jakt efter vilt av olika slag är tillåten under de tider av jaktåret (den 1 juli-den 30 juni) som anges i bilaga 1 till denna förordning (allmänna jakttider). Ingrepp får dock inte göras i fåglarnas bon. Inte heller får deras ägg tas eller förstöras. (Jaktförordning 2 §, 1987:905).

Allmänna jakttider för havstrut, gråtrut och fiskmås är den 1 aug.-den 31 mars och för kråka, kaja och skata den 1 juli-den 15 april.

Skyddsjakt på enskilds initiativ får bedrivas enligt Jaktförordningen 26 §, 1987:905: För att förebygga skador av vilt får jakträttshavare bedriva jakt under de tider och övriga villkor som anges i bilaga 4 till denna förordning. Vidare får sådan jakt bedrivas av personer som avses i 23 § första stycket jaktlagen under de tider som anges i punkt 2:

2) Vildsvin, räv, mårdhund, grävling, mård, iller, mink, hermelin, vessla, ekorre, vildkanin, mullvad, sorkar (även bisam), lämlar, råttor, skogsmöss, husmus, kråka, råka, kaja, skata, tamduva (stadsduva), björktrast (snöskata), gråsparv och pilfink som kommer in på gård eller i en trädgård och där kan orsaka skada eller annan olägenhet får jagas den 1 juli-den 30 juni.

Vid jakt som avses i första stycket får ingrepp även göras i fåglars bon och fåglars ägg förstöras.

Den som jagar med stöd av första eller andra stycket är skyldig att till länsstyrelsen lämna de uppgifter om jakten som Naturvårdsverket föreskriver.

Jakträttshavare får under samma tid bedriva jakt efter sådana djur samt korp, havstrut, gråtrut och fiskmås
1. i en anläggning för att där förhindra skada eller annan olägenhet
2. På mark med jordbruksgrödor eller som används till yrkesmässig trädgårdsodling om djuren där orsakar skada på grödor och odling
3. Om jakten sker på särskilt uppdrag av den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet.

Fastighetsägaren kan alltså enligt jaktlagstiftningen själv utföra viss jakt på egen fastighet. Innan åtgärder vidtas bör man kontrollera att åtgärderna inte strider mot jaktlagstiftningen. Samråd med länsjaktvårdaren rekommenderas för eventuell åtgärd genomförs. För skjutning med eldvapen inom planlagt område krävs tillstånd av polismyndigheten.

Följande exempel på åtgärder kan utföras av fastighetsägare:

• Fångst med fällor
• Borttagande av fågelbon
• Punktering av fågelägg
• Placering av konstgjorda ägg i fågelbon
• Uppsättning av nät som förhindrar fåglar på vissa platser
• Uppsättning av piggar för att förhindra fåglar att sitta
• Uppsättning av vajrar på takutsprång och hängrännor m fl platser
• Uppsättning av roterande störande skyltar (vindpåverkan med störande reflexer/färger och ljud som effekt)
• Utläggning av klibbande massa på speciella platser

Miljö- och byggnadsnämnden beslutar därför i regel att inte vidta några åtgärder med anledning av de inkomna anmälningarna. I stället hänvisas till ovanstående förslag på åtgärder som respektive fastighetsägare själv kan utföra.

För aktuell information om bestämmelser kring jakt och jakttider hänvisas till Svenska Jägareförbundets hemsida www.jagareforbundet.se.