
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. En trygg dricksvattenförsörjning förutsätter att yt- och grundvatten skyddas mot överuttag och föroreningar. Hav och vattendrag övergöds på grund av utsläpp av närsalter som till exempel fosfor och kväve. Den långsiktigt hållbara lösningen är att närsalterna cirkulerar i kretslopp.
Motivet med en förvaltningsövergripande va-policy för Tanums kommun är att underlätta och samordna arbetet med att hitta funktionella lösningar som möter framtida behov och krav på hållbara va-system.
Antalet kommuner som arbetar med att utveckla hållbara va-system och cirkulera närsalterna i kretslopp ökar, och för Tanums kommun är det angeläget att följa dessa kommuners arbete, i syfte att näringsämnen i avloppsvatten återförs till produktiv mark. Därför presenteras den som en bilaga till denna policy en kortfattad sammanställning av andra kommuners va-planering. Sammanställningen läggs som en bilaga för att underlätta uppdatering.
Cirka fyrtio procent av befolkningen i Tanums kommun har enskilt avlopp. Naturvårdsverket nya allmänna råd om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten (NFS 2006:7) innebär bland annat högre krav på rening och på att anläggningen ska möjliggöra återföring av näringsämnen till jordbruksmark. Resterande andel av befolkningen är anslutna till de kommunala reningsverken. Enligt va-lagen har kommunen ett ansvar för att ordna vatten och avlopp i ett större sammanhang om det är miljö- eller hälsomässigt motiverat.
Stöd för hushållning av resurser och att cirkulera näringsämnena i kretslopp återfinns i lagstiftningen:
Lag om allmänna vattentjänster 10 § En allmän va-anläggning skall ordnas och drivas så att den uppfyller de krav som kan ställas med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön och med hänsyn till intresset av en god hushållning med naturresurser.
Plan och bygglagen 2 kap 2 § Även en från social synpunkt god livsmiljö, goda miljöförhållanden i övrigt samt en långsiktigt god hushållning med mark och vatten och med energi och råvaror skall främjas.
Miljöbalken 1 kap 1 § Miljöbalken skall tillämpas så att mark, vatten och fysisk miljö används så att en från ekologisk, social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning tryggas och återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material, råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås. 2 kap 5 § Alla som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd skall hushålla med råvaror och energi samt utnyttja möjligheterna till återanvändning och återvinning.
EU:s ramdirektiv för vatten reglerar också kvaliteten på våra sjöar, vattendrag och kustnära havsområden. Ramdirektivet innebär att alla ytvatten- och grundvattenförekomster senast 2015 ska uppnå god ytvattenstatus respektive god grundvattenstatus.
Riksdagen har antagit 16 miljökvalitetsmål med har utvecklats med delmål och regionala mål. Ett miljökvalitetsmål är ingen övergödning, där bland annat följande delmål finns:
Delmål 1, 2010. Utsläpp av fosfor
Fram till år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av fosforföreningar från mänsklig verksamhet till sjöar, vattendrag och kustvatten ha minskat med minst 20 % från 1995 års nivå. De största minskningarna skall ske i de känsligaste områdena.
Delmål 2, 2010. Utsläpp av kväve
Senast år 2010 skall de svenska vattenburna utsläppen av kväveföreningar från mänsklig verksamhet till haven söder om Ålands hav ha minskat med minst 30 % från 1995 års nivå.
Inom delmålet god bebyggd miljö återfinns delmålet att 2015 skall minst 60 % av fosforn i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark.
Övriga miljökvalitetsmål som särskilt berör vattenförsörjning och avloppsrening är
- Grundvatten av god kvalitet.
- Levande sjöar och vattendrag.
- Hav i balans samt levande kust och skärgård.
Policyn ska vara vägledande vid alla kommunala VA-frågor för att säkerställa att kommunala beslut och planer bidrar till
att vattenförsörjningen tryggas,
att va-systemen kretsloppsanpassas och
att näringsämnena i avloppsvattnet återförs till produktiv mark.
Policyn ska klargöra nämnders, förvaltningars, kommunala bolags, verksamheters och enskildas roller och ansvar i VA-frågor. Kommunen har som tillsynsmyndighet och verksamhetsutövare ett ansvar att främja en hållbar utveckling och hushålla med naturresurser och arbeta för lösningar som främjar att kretslopp uppnås.
Vattenanvändningen per person bör minska och reserveras för dryck, hygien och livsmedelsproduktion.
Tekniska nämnden
Miljö- och byggnadsnämnden
Tanums Bostäder AB
Tanums Hamn & Turism AB
Hushåll och verksamheter
Tekniska nämnden
Miljö- och byggnadsnämnden
Hushåll och verksamheter
Utveckla och kvalitetssäkra system för återföring av urin, reningsverksslam, slutna tankar och trekammarbrunnar till produktiv mark.
Avlopp från industrier och andra verksamheter skall vara av hushållsliknande karaktär för att få anslutas till kommunalt reningsverk.
Allt spillvatten från tillfälliga boenden, båtar, gästhamnar, offentliga toaletter och campingar ska omhändertas på ett miljö- och hälsomässigt godtagbart sätt. Exempelvis har offentliga toaletter med urinoarer goda förutsättningar att kretsloppsanpassas.
Stödja frivilliga initiativ till kretsloppsanpassade lösningar. Avgifter fastställs av kommunfullmäktige som i sin tur har delegerat vissa taxor till tekniska nämnden
Tekniska nämnden
Miljö- och byggnadsnämnden
Tanums Hamn & Turism AB
Hushåll och verksamheter
Samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för aktuell information riktad till användare, installatörer och allmänheten.
Varje nämnd, förvaltning och kommunalt bolag ansvarar för att rutiner upprättas och beslut fattas som överensstämmer med intentionerna i policyn. En VA-styrgrupp, bestående av presidierna i tekniska nämnden och miljö- och byggnadsnämnden, ansvarar för uppföljning och tillämpning av policyn.
VA-policyn bör aktualitetsförklaras en gång per mandatperiod.
