
Den rymliga korsformade centralkyrkan av sten med torn och smalare tresidigt kor byggdes 1864-65 och ersatte en medeltida stenkyrka. Den nya kyrkan hade plats för 1800 personer. Det var den schartauanske prosten Johan Henric Holmqvist som förmådde invånarna i Kville socknen att bygga denna storstilade "katedral". Från gamla kyrkan har bland annat bevarats ett triumfkrucifix från cirka 1500 och en dopfunt av trä från 1652.
Samhället har servicehus för äldre samt kooperativ förskola, bygdegård och bank. Några småföretag är också etablerade inom samhällsområdet, bland annat inom byggmaterialbranschen. Den äldsta industrin av någon betydelse var de trankokerier, som under 1700-talets mäktiga sillfiskeperiod etablerades läng kusten i främst Kville församling.
Inom Kville församling finns många fornlämningar; 215 hällristningar gör Kville församling till en av landets rikaste bronsåldersbygder. Cirka 1 300 fornlämningar är bevarade. Cirka 2 700 ristade figurer och 5 000 älvkvarnar är kända, och stora ristningar finns t ex vid Torsbo, Ödsmål, Vrem och Hamn. Området har ett stort antal bevarade kulturmiljöer. Här finns boplatser från både fångst- och boendesamhällen, drösar och hällkistor från stenåldern samt förekomst av rösegravar och älvkvarnar.
Kville är idag namnet på såväl socken (församling) som på samhället. Sockenamnet skrevs år 1315 Kuilda sokn. Bygdenamnet skrevs ca 1250 A Quilldum. Socknen har fått sitt namn av dialektordet, kvill. som troligen i detta sammanhang betyder "gren av å" eller "åsammanflöde". Byn kring sockenkyrkan fick senare samma namn som socknen.
Karta över Kville
Kville på hitta.se
Kommunal service
Kooperativ förskola
Servicehus för äldre
Återvinningsstation vid vägen till Bygdegården
Historiska länkar
Tanums Kulturminnesvårdsprogram om Kville kyrka
Ur Pehr Kalms Västgöta och bohuslänska resa (Kville)
