
När Norge blev ett enat rike, där Bohuslän var en del, ökade givetvis samfärdseln genom Bohuslän såväl till sjöss som till lands. Under de perioder som Norges kungar vistades i Kungahälla och riket styrdes därifrån, så var trafiken särskilt intensiv.
Enklast att färdas på och bygga på är sandig, vattengenomsläpplig mark. En moränås drar till sig både resande och bofasta. Rester av gamla vägar och boplatser hittas därför ofta på sådana platser.
Genom Tanums kommun följer den gamla landsvägen i nord-sydlig riktning till stora delar just en ändmorän, den så kallade Berghemsmoränen. Moränen avsattes vid senaste inlandsisens avsmältning, det vill säga för ungefär 14 000 år sedan.
I nordligaste Bohuslän är Berghemsmoränens sträckning mest tydlig i dessa områden
I Munkedals kommun syns moränåsen mycket tydligt i landskapet vid Svarteborg. Svarteborgs kyrka ligger på Berghemsmoränens krön.
Eftersom den nord-sydliga huvudvägen genom Tanums kommun till stora delar fortfarande ligger i eller i närheten av de ursprungliga stigen på krönet av Berghemsmoränen, så har vägbyggnadsarbeten längs tidigare Riksväg 2 och nuvarande Europaväg 6 sedan senare delen av 1900-talets föregåtts av mer eller mindre omfattande arkeologiska undersökningar.
Vid Håkeby, på åskrönet mellan Präste-Säm och Knäm ligger gravlämningarna tätt. Här finns bland annat den stencirkel som kallas Olof Kyrres grav. Olof Kyrre var norsk kung. Han hade som 15-åring varit med i England, då hans far, Harald Hårdråde, dödades vid slaget vid Stamford Bridge år 1066. Som kung levde Olof ett stillsamt liv, och dog en naturlig död på kungsgården Håkeby år 1093. Olofs kvarlevor finns inte i graven vid Håkeby; hans kvarlevor forslades till Trondheim där han begravdes.
De omfattande resterna av bosättningarna och vittnesmålet om en kungsgård vid Håkeby visar på hur viktigt det varit att leva i närheten av vägen.
Vid utgrävningar av en gravhög från bronsåldern norr om Edlunds backe vid Präste-Säm gjordes ett sensationellt fynd; ett bronsålderssvärd daterat till äldre bronsålder (1800- 1100 f .Kr.). Hur har svärdet hamnat i en grav norr om Tanumshede? Hur stor makt och vilka kontakter hade den gravlagde haft eftersom fick med sig en sådan dyrbar gåva?
Planerna för den fortsatta utbyggnaden av E6:an kring Tanumshede har lett till nya utgrävningar längs Berghemsmoränen under sommaren 2007. Det har grävts vid Håkeby, Edlunds backe och på Huds moar.
Vid dessa utgrävningar har arkeologerna vid Skärboälvens södra strand, just vid den plats, som kan antas vara Kungsvägens vadställe över älven, hittat en vikingatida "verkstadsplats".

UV Väst Rapport 2005:6
Bland odling, hyggen och täkter. Fornlämningar längs E6, sträckan Tanumshede-Lugnet
UV Väst Rapport 2005:7
Från mesolitisk tid till järnålder - Tanum inte bara hällristningar
UV Väst Rapport 2003:9
Ortnamn längs E6
UV Väst Rapport 2001:19
Nyfunna fornlämningar i Tanums världsarvsområde

E6, Tanum-Lugnet, område 3
(Båtemyr), Bohuslän
Bohusläns museum
Några gravar men mest stenålder - Förundersökningar inför ny E6, sträckorna Lugnet-Vik, Vik-Skee samt ny lokalväg till Lur samhälle Lur och Skee socknar, Tanum och Strömstad kommuner
Rapport 2006:14
Robert Hernek
Arkeologi på Huds moar Förundersökningar inför ny E6, Rabbalshede - Pålen Arkeologisk förundersökning Kville och Tanum socken, Kville 306, 1240, 1333, 1336 & Tanum 1821
Rapport 2005:91
Håkan Petersson
C-14 Bilaga till 2005:91

