
Det mer krångliga börjar när det gäller beslut som fattas med stöd av någon speciallag. Här måste man leta efter regler för överklagande i lagtexten. Saknas sådana helt överklagas beslutet genom laglighetsprövning.
Det finns också lagar som innehåller kompletta hänvisningar till om ett beslut överklagas genom laglighetsprövning eller förvaltningsbesvär.
| Hur | Skriftligt |
|---|---|
| Vem får klaga | Kommunmedlem |
| Vart skickas | Förvaltningsrätten |
| Inom vilken tid | Tre veckor från anslag om justerat protokoll sattes upp. |
| Prövningens omfattning | Beslutets laglighet. |
| Prövningens effekt | Beslutet kan kvarstå eller upphävas |
| Hur | Skriftligt |
| Vem får klaga | Den beslutet angår om det gått personen emot. |
| Vart skickas överklagan | Adresseras till överprövande instans men lämnas in till kommunen. |
| Inom vilken tid | Tre veckor från att den klagande fick del av beslutet. |
| Prövningens omfattning | Beslutets laglighet och lämplighet |
| Prövningens effekt | Beslutet kan kvarstå, ändras eller upphävas. |
Reglerna för laglighetsprövning finns i 10 kap. kommunallagen och handlar om en ren prövning av om beslutet är lagligt. Om det är ett lämpligt beslut ligger utanför prövningen.
Uppgifterna om när anslaget sattes upp och när det tas ned finns också i protokollen, som ni hittar på tanum.se.
Förvaltningsrätten kan endast upphäva beslutet, den kan inte komma fram till ett annat beslut. Effekten av ett upphävande är att det inte finns något beslut i ärendet längre. Har kommunen verkställt ett beslut som sedan upphävs är kommunen skyldig att så långt det är möjligt återställa det som gjorts. Kommunen är inte skyldig att skicka med några anvisningar om hur beslutet kan överklagas, när det överlämnas till någon som är specifikt berörd av beslutet.
Reglerna om förvaltningsbesvär finns i förvaltningslagen. Den överprövande instansen (vanligtvis länsstyrelsen eller förvaltningsrätten) prövar såväl lagligheten som lämpligheten av beslutet. Lämpligheten prövas inom de ramar som den tillämpade lagen ger. Den överprövande instansen kan både upphäva beslutet och komma fram till ett annat beslut.
Kommunen är skyldig att skicka med upplysningar om hur beslutet överklagas till den som beslutet angår och som beslutet kan anses ha gått emot.
Det är en grundläggande kommunalrättslig princip att alla slutliga kommunala beslut kan överklagas.
För att ta sig fram till hur ett specifikt kommunalt beslut kan överklagas måste man dock först ha klart för sig att kommunens rätt att fatt beslut i olika frågor grundar sig antingen på det som kallas "den allmänna kommunala kompetensen" i 2 kap. kommunallagen eller på att det i en särskild lag (speciallag) står att beslut i frågor som lagen behandlar skall fattas av kommunen. Krångligt? Vi ska förklara närmare!
Speciallag ger rätt och skyldighet att fatta beslut
I en mängd lagar som behandlar olika frågor finns bestämmelser som säger att det är kommunen som fattar alla eller vissa beslut enligt just den lagen. Genom det utpekandet får kommunen kompetens inom det sakområdet. Sådana här bestämmelser finns till exempel i:
Den allmänna kommunala kompetensen
I 2 kap. kommunallagen läggs fast att kommunen själva får ha hand om sådana angelägenheter som är av allmänt intresse och som anknyter till kommunens område eller dess medlemmar och som inte handhas enbart av staten, annan kommun, landstinget eller någon annan. Kommunen har också rätt att på vissa premisser driva näringsverksamhet och att vidta åtgärder som allmänt främjar näringslivet i kommunen.
2 kap. Kommunallagen fastställer vad som är en angelägenhet av allmänt intresse, vad som rör medborgarna och vad som inte åligger annan att göra är en bedömningsfråga som växlar över tiden. Den huvudsakliga vägledningen finns i rättspraxis (tidigare domar).
