Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskola
Grundläggande bestämmelser om särskolan finns i Skollagen, Särskoleförordningen och Lag om försöksverksamhet med ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång. I 1 kap. 16§ och 3 kap, 3§ Skollagen anges förutsättningarna som skall vara uppfyllda för att ett barn skall tas emot i särskolan:
- Barnet måste bedömas inte kunna nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning. Med utvecklingsstörning jämställs i skollagen betydande begåvningsmässigt funktionshinder på grund av yttre våld eller sjukdom och autism eller autismliknande tillstånd.
- Vårdnadshavarna måste lämna sitt medgivande till att barnet tas emot i särskolan. Rätten att låta barnet gå i grundskolan kan åberopas när som helst av vårdnadshavarna.
Ansvar
Hemkommunen ansvarar för att ärenden om mottagande i särskola blir riktigt utredda. Beslut skall fattas på ett välgrundat underlag och vårdnadshavarna skall ha insyn i pro-cessen. Handläggningen sker i enlighet med Förvaltningslagen.
Bedömning
För att ta emot ett barn i särskolan måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av en utvecklingsstörning eller vad skollagen jämställer. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. Bedömningen bör utgå från såväl testresultat som från barnets sätt att fungera och utvecklas i sin lärandemiljö och i umgänget med andra barn.
Helhetsbedömningen bör utgå från
- den tidigare kunskap som finns om barnet
- hemmets och förskoleverksamhetens/skolans iakttagelser av barnet
- utvärdering av de stödåtgärder som prövats samt
- de nödvändiga utredningar en helhetsbedömning förutsätter.
Beträffande barn med annan kulturell och språklig bakgrund bör extra uppmärksamhet ägnas förutsättningarna för en korrekt bedömning.
Utredningarna
Det är viktigt att det framgår tydligt vad respektive utredning skall belysa och att utredningarna håller den kvalitet och får den omfattning som krävs för att belysa orsakerna till barnets problem. För bedömningen krävs normalt såväl pedagogisk, psykologisk, medicinsk som social sakkunskap. Med tanke på den helhetsbedömning som skall göras kan ett enskilt utlåtande inte innehålla en rekommendation om vilken skolform barnet skall tillhöra.
1. Pedagogisk utredning
Syftet är att ge svar på frågan om barnet har förutsättningar att nå kunskapsmålen i grundskolan. Kommunen bör ha rutiner för den pedagogiska utredningens innehåll (se Bilaga). Utredningen bör utföras av de pedagoger som bäst känner barnet. Personal med specialpedagogisk kompetens utgör en viktig resurs för kartläggningen av vilka svårigheter barnet har och orsakerna till dessa.
2. Psykologisk utredning
Psykologutredningen syftar till att beskriva barnets kognitiva förmåga. Utredningen bör innefatta en redogörelse av barnets utveckling fram till den aktuella tidpunkten, bedömning av barnets kognitiva förmåga via begåvningstest och andra professionellt vedertagna bedömningsinstrument. Om tveksamhet råder bör detta tydligt redovisas i utredningen.
3. Medicinsk utredning
Den medicinska utredningen syftar till att ge en bild av barnets hälsa samt så långt som möjligt klargöra medicinska orsaker till barnets svårigheter och vad dessa kan innebära för barnets fortsatta utveckling. Om ytterligare funktionshinder förekommer i förening med utvecklingsstörning bör detta belysas i utredningen.
4. Social utredning
Den sociala utredningen syftar till att komplettera utredningen. Utredningen bör visa i vad mån situationen i hemmet eller i övrigt utanför skolan kan ge ytterligare förklaring av betydelse för barnets förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Krav
Staten har i flera utredningar betonat vikten av att beslut om att ta emot ett barn i särskolan skall föregås av noggrann utredning gjord av kompetent personal. För att kunna bedöma personkretstillhörigheten måste kommuner ha tillgång till kompetent personal med goda kunskaper om elever med utvecklingsstörning och om särskolan. Intygsgivaren skall vara objektiv när han samlar in material som han skall grunda intyget på. Uttalandena i ett intyg skall vara så fullständiga, värderingsfria och otvetydiga som möjligt och bör göra det möjligt för mottagaren att själv bilda sig en uppfattning om förhållandena.
Enligt vedertagen praxis anges intelligenskvoten 70 som gräns för utvecklingsstörning. Vid varje bedömning finns emellertid en osäkerhetsmarginal. En sammanvägning av testresultat från olika tidpunkter kopplat till bedömning av miljöfaktorer och pedagogiska insatser över tid måste därför göras. I Allmänna råden framhålls att behovet av särskoleundervisning långt ifrån alltid står i relation till den intelligenskvot som kommer fram vid testning.
Barnets möjligheter att nå kunskapsmålen i skolan är beroende av många faktorer. Exempel på sådana faktorer är: egna förutsättningar att lära, övriga elever i klassen, arbetssätt, lärarens förhållningssätt till sitt uppdrag, anpassning av undervisningen till den enskilde eleven mm. Även hemmets förmåga och resurser att stödja eleven har stor betydelse.
Kontaktperson
Det är viktigt att vårdnadshavarna alltid erbjuds att deltaga i informationsutbytet under utredningsprocessen. För att underlätta detta bör kommunen utse en kontaktperson som har den kontinuerliga kontakten. Kontaktpersonen bör informera vårdnadshavarna och, om möjligt, eleven själv om vad utredningarna innebär. I de fall helhetsbilden visar att barnet har rätt till särskola skall vårdnadshavarna informeras av person med ingående kunskap om skolformen. De skall också informeras om sin rätt att själva avgöra vilken skolform barnet skall tillhöra samt vilken betydelse olika beslut har för barnets framtid.
Sammanfattning
Vägen in i särskolan innehåller många moment. För en del barn är processen inte särskilt komplicerad. Utredningar kan vara gjorda tidigt och det har redan under förskoletiden stått klart att barnet har rätt till att erbjudas plats i särskola.
För andra barn är processen mer långdragen. Skolgången kan ha påbörjats i grundskolan och, trots stora stödinsatser, har skolgången blivit mer och mer problematisk. I samråd med vårdnadshavarna inleds då en utredning. Expertis anlitas för att beskriva och förklara vilka svårigheter eleven har.
Den samlade utredningen kan visa att eleven ändå inte har rätt till särskoleundervisning enligt de kriterier som finns. Det konstateras att barnet inte har någon utvecklingsstörning eller att det borde vara möjligt för barnet att, trots utvecklingsstörningen, nå kunskapsmålen i grundskolan. I andra fall visar den samlade utredningen att barnet har en utvecklingsstörning eller andra svårigheter som ger rätt till särskola. Vårdnadshavarna avgör om erbjudandet skall accepteras.
För elever som börjat i grundskolan kan förloppet sammanfattningsvis beskrivas:
1. Elevens svårigheter konstateras. Personal eller vårdnadshavare väcker frågan om mottagande i särskolan.
2. Expertis utreder orsakerna till svårigheterna.
3. Utredningarna analyseras av rektor för särskolan tillsammans med expertis. Rektor för särskolan bedömer om eleven har rätt till utbildning i särskola.
4. Eleven erbjuds särskola. Vårdnadshavarna avgör om erbjudandet skall accepteras.
5. Beslut fattas om mottagande i särskola av rektor för särskolan.
6. Beslut fattas om eleven skall tillhöra grundsärskola eller träningsskola av rektor för särskolan.
7. Rektor för särskolan avgör i vilken undervisningsgrupp eleven skall få sin undervisning.
Bilaga
"Lathund" för skrivande av pedagogiskt utlåtande inför beslut om mottagande i särskola.
Utlåtandet utförs av de pedagoger som känner barnet bäst och bör innehålla följande:
- Elevens kunskapsnivå
- Diagnoser och tester som är utförda
- Elevens förmåga att tillgodogöra sig nya kunskaper i olika sammanhang - det kan gälla i klass, grupp, enskilt, hemma osv
- Elevens kunskapsutveckling (- vilka kunskaper är bestående?)
- Elevens förmåga att fungera enskilt och i grupp (i relation till sin ålder) - det kan gälla relationer, förmåga att lyssna, egen hygien, matsituation osv.)
- Elevens språkutveckling
- Fungerar "arbetsminnet" (har svårt att minnas tidigare ord, bokstäver i början på ord, siffror vid tiotalsövergångar mm)
- Tidigare insatser av pedagogisk och social art som är gjorda i skolan - exempelvis anpassning av verksamheten samt resultatet av dessa insatser
- Övrigt, som är värdefullt att framföra
Ett utlåtande skall endast innehålla förhållanden, som man har tillräcklig kännedom om. Vidare skall uttalandena vara så fullständiga, värderingsfria och otvetydiga som möjligt och bör göra det möjligt för mottagaren att själv bilda sig en uppfattning om förhållandena.
Med tanke på den helhetsbedömning som skall göras kan ett enskilt utlåtande inte innehålla en rekommendation om vilken skolform barnet bör tillhöra.
