Det finns ett stort antal böcker som utifrån olika perspektiv och från olika tider beskriver Bohusläns historia.
1600-talet
På 1600-talet gavs flera praktverk ut. Ett exempel är Erik Dahlbergs (1625-1703), "Suecia Antiqva et Hodierna". I boken finns planscher med motiv från Bohuslän: Bohusläns vapen, Kungälv, Bohus fästning, Marstrand, Karlstens fästning, Uddevalla och Strömstad.
Dahlbergs praktverk påbörjades 1661 och var klart 1715, dvs 12 år efter Dahlbergs död.
Det gavs också ut en lång rad med kungliga förordningar och plakat.
En annan typ av tryckta skrifter var de s.k. "tillfällighetstrycken". Dessa gjordes till bröllop, vanliga predikningar och likpredikningar till begravningar.
Under 1600-talet var det ämbetsmän och präster, som skrev och gav ut böcker och skrifter.
1700-talet
Med 1700-talet och upplysningstiden växte intresset att systematisera och förklara verkligheten.
För tanumsprosten Johan Oedman
(1682-1749), tog det 10 år att skriva sin bok "Chorographia Bahusiensis" som kom ut 1746. (Till skannade avsnitt)Samma år ger Pehr Kalm (1716-1779), ut sitt verk, "Wäst-Gotha och Bahuslandiska resa
" efter att ha rest i norra Bohuslän i två månader.(Till skannade avsnitt)I boken "Wästgöta Resa
", beskriver Carl von Linné (1707-1773), sina intryck av södra Bohuslän, efter att ha rest i landskapet i sju dagar, då han är ute på sin resa i Bohuslän och Västergötland. Boken gavs ut 1747.Fortfarande är det mest ämbetsmän och präster som skriver och ger ut böcker.
1800-talet
Under 1800-talet startar en guldålder, då det skrivs många böcker om Bohuslän.
"Man sade mig, att en beskrifning över Bohuslän vore behöflig, man sade ock, att jag borde ombesörja en sådan, icke för ty, att jag därtill vore den skicklige, utan emedan ingen annan ville göra det."
Så skriver prästen och fornforskaren Axel Emanuel Holmberg (1817-1861), om sin "Bohusläns Historia och Beskrifning". Verket kom ut i tre delar under åren 1842-1845 och kan betraktas som en klassiker. (Till skannade avsnitt)
A E Holmberg var 23 år när han började sin tjänst som pastorsadjunkt i Naverstad. Det är samma år som han började skriva sin bok med namnet Bohusläns historia, 1840. Holmberg var mycket intresserad av arkeologi och historia.
Museiintendenten Gustaf Bruzewitz (1825-1889), beskriver södra delen av Bohuslän i boken "Elfsyssel — Historiska Minnen samlade ur såväl äldre som nyare verk och urkunder. Med afbildningar af de märkvädigaste fornlemningar, historiska ställen mm." som kom ut i bokform 1864. Men redan 1860 kom verket ut i åtta lösa häften. 1975 trycktes en facsimilupplaga.
Järnvägstjänstemannen och medeltidsarkeologen Wilhelm Berg (1839-1915), skrev boken Bohusläns historia som gavs ut 1912. Han var också redaktör för skriftserien "Bidrag till kännedom om Göteborgs och Bohusläns fornminnen och historia. Utgivna på föranstaltande af länets fornminnesförening."
Badorter och hälsobad
Från 1800-talets mitt blev det intressant att ge ut böcker om hälsobad av olika slag. Flera handböcker och småtryck om bad som läkande och stärkande kraft ges ut. Varje badort marknadsförde sig.
Ett flertal platser på västkusten blev kända bad — och kurorter. Den närmaste var Grebbestad. Här fanns badanläggningar med både varmbad och kalla havsbad. Dessa varm- och kallbad var av lite enklare slag om man jämför dem med de stora badorterna Gustafsberg, Lysekil och Marstrand. Men grebbestadsleran var vida känd för sitt mineralrika innehåll och läkande kraft. Den var så bra att badverksamheten i Varberg köpte lera från Grebbestad!
1863 gav engelsmannen Horace Merryat ut "Ett år i Sverige : tvenne delar med talrika illustrationer" där han ingående beskriver sitt möte med leran och baderskor från Grebbestad
(word, 54 kB).
1858 kom J Wallin ut med boken: "Beskrifning öfver Badorterna å Sveriges vestra kust. Handbok för badgäster". 1970 ger Bokförlaget Rediviva ut en facsimilupplaga av boken.
Sill, sill och sill
De omfattande sillperioderna på 1700- och 1800-talen gav stora avtryck i litteraturen. Både vetenskapliga och kungörelser av skilda slag, recept på tillagning av sill och ritningar på enklare bodar till stora anläggningar för bredning av sillen. Detta havets silver ställde krav på hanteringen. Lagar och förordningar trycks upp, för att reglera denna nya industri.
1749 gav Kongliga Vetenskapsakademien ut ett tal som hållits i akademien 29 juli 1749, av cancellie-rådet Edvard Carleson: "Upmuntran til fiskeriinrättningar i Sverige".
1845 gav författaren Ekström ut avhandligen: "Praktisk afhandling om lämpligaste sättet att fiska torsk, långa, makrill, hummer och ostron."
Biologen och skriftställaren Axel Vilhelm Ljungman (1841-1901), var en flitig skribent. Han intresserade sig särskilt fiskerinäringen. 1883 utkom hans "Anteckningar rörande sillsaltning, sillvrakning och sillhandel". Ljungman gav också ut Bohuslänsk Fiskeritidskrift.
Lokalhistoria från Tanum
Den tidiga lokalhistorien från Tanum handlar i första hand om kommunens fornlämningar och kyrkor.
Prästen, konsthistoriken Carl Brunius (1792-1869) och riksantikvarien J G Liljegren (1791-1837) gav ut häften med namnet "Nordiska Fornlemningar
" under åren 1819-1923. C:a 20 planscher är ifrån hällristningar i Bohuslän.1848 utgavs prästen och fornforskaren Axel E. Holmbergs (1817-1861), arkeologiska avhandling, med namnet "Skandinaviens Hällristningar. Arkeologisk avhandling
." I detta verk finns 15 planscher över Tanums hällristningar.Lauritz Baltzer
(1845-1917), föddes i Köpenhamn och var teckningslärare i Göteborg under 40 år. 1874 fick han i uppdrag av Oscar Montelius (1845-1917), att inventera, avbilda och skriva om Bohusläns hällristningar. 1881-1890 kom Lauritz Baltzers första häftesserie ut med planschverket "Hällristningar från Bohuslän", där många hällristningshällar från Tanum presenteras. Andra häftesserien gavs ut 1891-1908.
Åke Fredsjö (1913-1978), landsantikvarie och chef för Uddevalla museum, stenåldersforskare, genomförde omfattande inventerings- och dokumenteringsarbeten av hällristningarna i Bohuslän. Hans viktigaste arbeten sammanställdes av dåvarande arkeologen Jarl Nordblad och konsthistorikern Jan Rosvall. Böckerna om hällristningarna i Kville härad: Bottna, Kville och Svenneby Socknar, och publicerades 1971, 1975, 1981.
Fredjö skrev flera böcker, bl.a. "Hällristningar i Sverige", "Studier i västsvensk äldre stenålder", och "Göteborgstraktens hällristningar".
1947 och 1948 genomförde Fredsjö arkeologiska utgrävningar av gravfält i Gissleröd, Grebbestad.
Sverker Stubelius (1889-1978), lärare och hembygdsforskare tillägnar hembygden sin bok: "Boken om Kville gamla kyrka." Den kom ut 1947.
Valdemar Haneson (1893-1981) var rektor för Grebbestads Folkhögskola, kommunalpolitiker, hemvärnsman mm, ägnade sig också att skriva böcker om tanumstrakten. Hällristningarna var för honom särskilt intressanta liksom Bohusläns historia i allmänhet. Haneson skrev flera böcker: "Bohusfisket" (1923), "Befolkningsperioder i Bohuslän" (1945), "Fasta fornlämningar kring Tanumshede och Grebbestad. En kort vägledning" (1942), "Sill och sten" (1991).
1984 gav Tanums kommun ut "Tanum. Kulturminnesvårdsprogram för Tanums kommun." I bokens första del ges en historisk översikt. Arbete pågår med att ge ut en reviderad version av kulturminnesvårdsprogrammet.
En skannad version av Kulturminnesvårdsprogrammet finns tillgänglig på kommunens webbplats.
Skönlitteratur och lyrik
Emilie Flygare-Carlén (1807-1892), föddes som Emilie Smith i Strömstad. Som ung flicka fick hon följa med sin far, som seglade med fraktgods längs Bohuskusten.
Flera år efter att Emilie gift sig och fått barn, inträffade en lång rad av tragiska händelser i familjen. Det var efter dessa händelser som hon började skriva. Västkustromanerna är hennes mest kända: "Rosen på Tistelön", "Enslingen på Johannisskäret", "Ett köpmanshus i skärgården". En annan är "En natt vid Bullaresjön".
Axel Källström (1872-1903), alias Birger Ström har skrivit lyriska dikter med namnen "Skottarna på Greby"(1899) och "Lyrolek". (1900). Böckerna gavs ut på Viktor Svenssons förlag i Grebbestad. Författaren hade själv anknytning till Grebbestad.
Fredrik Nycander (1867-1944), journalist, författare, skådespelare, växte upp på Åby säteri vid Åby-fjorden. Som vuxen flyttade han till Stockholm och arbetade som journalist. Somrarna firade han först i Fiskebäckskil och sedan i Lysekil. Han var huvudperson i badortslivet där och blev redaktör för badortstidningen "Trampen". Nycander skrev ett 80-tal större verk, varav hälften har anknytning till Bohuslän. Exempel på detta är romanerna: "Klippkusten", "Klippkyrkan", "Fyrfolket", "Fiskartröjan".
Lyrik och teaterpjäser ingick också i Nycanders produktion. Han debuterade som skådespelare på Stora Teatern i Göteborg, i en pjäs som han själv skrivit. Flera av hans pjäser sattes upp på Dramaten.
Nycander var mycket intresserad av Bohusläns historia och var med att bilda sällskapet Vikarvet, 1915. Sällskapet vill sprida kunskap och värna Bohusläns historia.
Ebba Lindqvist (1908-1995), föddes i Göteborg och kom efter några dagar hem till föräldrahemmet i Grebbestad. Hon tog studentexamen och fortsatte att studera i Uppsala, blev fil. mag. Blev sedan lärare i svenska.
Ebbas Lindqvists första diktsamling "Jord och rymd", kom ut 1931. Där efter utgavs 13 diktsamlingar, bl. a: "Lava"," Lyrisk dagbok", "Fiskläge", "Karavan", "Mässa för måsar", m fl.
1997 utgavs "Hon som älskade havet - samlade dikter av Ebba Lindqvist". I denna bok finns alla 14 diktsamlingarna.
Med kommentaren "För sitt betydande litterära konstnärskap, särskilt för de redan klassiska dikterna om den bohuslänska skärgården med bakgrund i den grebbestadsmiljö hon växte upp i och ständigt återvänder till.", tilldelades Ebba Lindqvist Tanums kulturpris 1986.
Andra författare och skriftställare
Många är de författare som verkat i och fått inspiration från Bohuslän. Evert Taube skrev sin "Strövtåg i Ranrike" och "Visa om flickan från Bullaren". Arne Gadd har skrivit flera verk om Bohusläns natur och kultur. Från vår tid kan nämnas Stefan Andhé och inte minst deckardrottningen från Fjällbacka, Camilla Läckberg som fick Tanums kulturpris 2007.
