


Arbetet med bohussamlingen kräver kunskap, tålamod och goda datakunskaper.
Samlingen består av arkivmaterial, bild- och ljudmaterial, trycksaker (monografier, periodika, småskrifter, kartor etc.) specialsamlingar och övriga särskilda objekt. De flesta trycksaker är sökbara i bibliotekets katalog.
Anders Hermansson
1:e bibliotekarie
Tanums bibliotek
E-post: anders.hermansson@tanum.se




/ Lennart von Post

särskilt kapitlet "Västsvenska värdshus i tusen år" av Claes Krantz.
/ Annette Rosengren

Symbolen för ett gästgiveri på äldre svenska kartor.

Ett år i Sverige : tvenne delar med talrika illustrationer
"Ett år i Sverige" är mer en heltäckande skildring av Sverige än en renodlad reseskildring. På varje ort som författaren besöker beskriver han lokala sevärdheter, byggnader, kuriositeter och annat.
)Under sin resa i Sverige besökte Merryat Grebbestad för att pröva det berömda lerbadet. Leran från Grebbestad var vida känd för sina goda läkande egenskaper och lockade många resenärer. Vår författare blev dock avskräckt från både lerbad och Grebbestad och skriver giftigt om lerinpackningar och baderskor.
Vinden blåste allvarsamt; båten dansade undan, tilldess vi landade i den af klippor omgifna hamnen vid Grebbestad, en liten badort. Herr Smith, egaren till ena värdshuset på stället, var nere vid stranden och mötte oss, och som vanligt är när man är flera i sällskap, blefvo vi inlogerade i olika byggnader, hvilka täflade med hvarandra i renlighet och vackert arbetadt linne. Hvarken Penelope eller drottning Mathilda kunna i afseende på handaslöjder jemföras med en Svensk husmoder. En Engelsk matrona skulle behöfva en hel lifstid för att åstadkomma ett sådant sänglinne som detta; lakanen äro sydda lika fint som en fruntimmersnäsduk och örngottsvaren broderade som med guipurespetsar. Fruntimren här brodera nio månader om året, för att harva allt i ordning åt gästerna under sin korta sommar; med sådant arbete fördrifvas de långa vinterqvällarne.
Det finnes mången i denna verld, som beskrifver livad han hvarken sett eller erfarit, i hopp om att icke bli upptäckt, en tadelvärd principlöshet. Jag har nu i tio dagar underkastat mig så kallade gyttjebad, en medicinsk behandling, hvilken alla med en mun förklara förträfflig för rheu- matiska krämpor och livad dertill hörer. Man badas med grön gyttja, en substans, hoars beskaffenhet ännu är obestämd; några förklara den för sönderdeladt vegetabiliskt ämne; andra säga, att den är en produkt af fisk, medan ett tredje parti menar, att den består af silltrangrums; - vilkendera den ock är, otäck är den.
Denna kur administreras både i Marstrand och Strömstad; men Grebbestads gyttja anses vara mer nyttig och välgörande. Efter mycken tveksamhet beslöt jag att. underkasta mig processen, hvilken verkställdes af gamla gummor. Under det jag till hälften afklädd satt i yttre rummet och kände mig icke rigtigt väl till mods, inträdde en 60-årig häxa, skrynklig och grinande, beledsagad af sin spiritus familiaris, en gul hundracka af obestämd ras. Inom ett ögonblick hade hon dragit af mig benkläderna och slagit litet varmt vatten på en träbänk, på hvilken kolka plats hon bad mig sitta ned; jag satte mig, önskande mig vid bättre mod än jag var, och nu började hon att smörja öfver mig med en grön, flottig massa, med hvilken hon öfversmetade min kropp från hufvud till fot under ett uppmuntrande grin, likt en gammal dadda, som badar ett barn, hvilket icke gerna vill ned i vattnet.
»En ypperlig gyttja det här», menade hon. Ypperlig var den också, - qvintessensen af rutten romm och annan smörja. Nu fattade hon en borste, gned väl in gyttjan. steg upp på en platform af träd, fattade en läderslang, måttade noga och pumpade sedan vatten öfver mig, som hade jag varit ett brinnande hus, medan jag under hela pumpningsoperationen måste vända mig rundtomkring framför henne. Derefter ledde hon mig artigt till badrummet, borstade mig på nytt och gaf mig derefter en kall dusch; derpå inlindades jag i handdukar, torkades och påkläddes. Jag var alldeles tillintetgjord öfver att se en så afskräckande gammal gumma på detta sätt handskas med mig. När allt var slut, räckte jag henne en riksdalerssedel, hvaraf fjerdedelen tillföll henne sjelf, för hvilket hon tackade med tio eller nio vigningar, - något mystiskt tal var det; - men jag skyndade min kos, och mitt hjerta vämjdes vid både Grebbestads gyttja och Grebbestads baderskor.

Svenska fåglar : efter naturen och på sten ritade. 3 volymer, illustrerade av bröderna Wright. 2:a upplaga. Boken får symboliseras av Carduelis carduelis då storleken på böckerna inte passade i vår skanner.
Var finns kopplingen till Bohuslän? Wilhelm von Wright förälskade sig i Maria Bildt på Orust och gifte sig med henne och blev bohuslänning. Brodern Ferdinand hälsade på dem i långa perioder. Läs mer om bröderna och deras anknytning till Bohuslän på Göteborgs naturhistoriska museum
.


, 1909.
kan vi läsa att "Kanalplanerna är mycket intressanta - och gamla! Redan sedan Bohuslän införlivats med Sverige började man diskutera en kanalled mellan Vänern (Vänersborg) och Uddevalla. Karl XI gav sina fortifikatörer i uppdrag att undersöka möjligheterna samt att göra upp ritningar över en sådan kanalled. Så skedde också och 1673 var kungen själv på plats i Uddevalla och studerade planerna i terrängen. Förmodligen finns dessa ritningar i Riksarkivet i Stockholm.

Svenska folktyper : bildgalleri ordnat efter rasbiologiska principer och med orienterande översikt / H. Lundborg

Prof. Wirth dokumenterar våra hällristningar i sökandet efter det ariska. Okänd fotograf.
är tydligt exempel på detta. Bokens författare, Herman Lundborg
, var under en tid professor och chef vid Statens institut för rasbiologi.
1936 blev han hedersdoktor i Heidelberg, Tyskland. Rasbiologi och sökandet efter ett ärorikt ariskt, nordiskt förflutet var en hörnsten i den nazistiska ideologin och särskilt uttalat hos SS ledare Heinrich Himmler. I en nyutkommen och mycket läsvärd bok, Härskarplanen : Himmlers jakt på det ariska ursprunget
av Heather Pringle beskriver hon hur Himmlers sökande efter bevis ledde den nazistiska organisation Ahnenerbe till Bohuslän under 1930-talet. Arbetet leddes av en professor Hermann Wirth.
om Ahnenerbe, uppdelad i sex avsnitt.
Amiral Tordenskiold, hjälte i Norge och Danmark, kapare och ogärningsman i Sverige. Han har spelat en stor roll i Bohusläns historia
Tordenskiold var hjärnan bakom dansk-norska marinens seger över svenska flottan den 8 juli 1716 i slaget vid Dynekilen norr om Strömstad. Detta totala svenska nederlag minskade allvarligt Karl XII:s möjlighet att erövra Norge.
Samma år blev Tordenskiold chef för Kattegatteskadern, den dansk-norska flottans avdelning i Kattegatt och Skagerrak. En av styrkans uppgifter var konvojverksamhet för att säkra transporterna mellan Danmark och Norge mot svenska kapares angrepp. Den välbekante Lars Gathenhielm (Lasse i Gatan, även han adlad för sina insatser i kriget till sjöss) var den mest namnkunnige svenske kaparen och kaperiredaren.
En annan viktig roll för den dansk-norska marina aktiviteten längs Bohuskusten var att förhindra eller åtminstone försvåra krigsmaterieltransporterna till norra Bohuslän. En omfattande trasport av krigsmateriel var igång inför Karl XII:s andra fälttåg mot Norge.
Tordenskiold erövrade med list den 25 juli 1719 Marstrand och attackerade därefter Göteborg. Han blev för dessa dåd utnämnd till viceadmiral endast 29 år gammal.
Tordenskiold dödades i en duell år 1720 i Tyskland. Efter ett bråk på en fest, så utmanades Tordenskiold på duell av Jacob Axel Staël, en överste, som tidigare hade varit i svensk tjänst i Karl XII:s arme.
Tordenskiold var en hängiven brevskrivare och en samling av hans brev finns utgiven.
Tordenskiold kidnappar lotsar från Havstenssund
Klockan 6 på morgonen den 19 mars 1712 kommer Peter Wessel (ännu inte adlad), som befälhavare på snauen Ormen in västerifrån mot svenska kusten vid Segelskären (Segløe , N Ramskär) väster om Havstenssund. Han behöver lots för att ta sig vidare söderut längs kusten. Svenska medborgare är strängeligen förbjudna att hjälpa fienden. Så Wessell tar till list. [18 mars 1712 (Brev 12)]
Wessel ger order om att brassa upp (vrider seglen så farten minskas), hissar svensk flagg och skjuter ett skott för att påkalla lotsarnas uppmärksamhet. En båt med lotsar kommer roende ut till Ormen. Lotsarna anar oråd och vill inte gå ombord på Ormen. Men efter att ha blivit hotade med gevär tvingas lotsarna ombord. Ormen seglar strax vidare med två av lotsarna från Havstenssund ombord. I Lysekil blir överlotsen på platsen övermannad och kidnappad Wessell.
Av lotsarna i Havstenssund, under det tidiga 1700-talet, var flertalet boende eller födda på Kalvö. Kanske var det två Kalvölotsar, som fick den ofrivilliga segelturen till södra Bohuslän?
Tordenskiolds spion i Tanum
Det är känt att Tordenskiold har haft förtroliga informatörer längs den svenska kusten. Kanske borde väl egentligen dessa kallas spioner. Mest känd är Olle Erichsen (Oluf Ericsson) på Käringön. Tordenskiold besöker Käringön och Olle Ericsen regelbundet.
I en dagorder från den 6 maj 1716 till alla besättningsmedlemmar på samtliga fartyg i Tordenskiolds eskader, så avslöjas namnet på ytterligare en spion. Denne spion bodde i Tanum.
Tordenskiolds underlydande berordras: "... det de ej fratager bunde Anders Andersen paa Rattegaard, ogen enten af Creatur, boskab eller andet..." [6 maj 1716 (Brev 161)]
Brevet är undertecknat av Tordenskiold ombord på Fregatten Hvide Örn "till Anchers uti Lene Kletten".
Vem är då denne Anders Andersson på Rattegaard? I Tanum socken finns det flera Anders Andersson under 1700-talets första årtionden. Men, den aktuelle Anders skall vara bonde på "Rattegaard", någon sådan gård finns inte i Tanum.
Men, i taxeringslängden för Bohuslän för år 1715 finns följande anteckning:
Tanum Swensegård Sk 5/8 Anders Andersson på Rastetången 100 0
Raftetånge Sk ¼ Anders 90 70
Troligen kan Rattegaard vara Raftötången (mellan Resö och Havstenssund).
Anders Andersson Pigg var född år 1664 och dog år 1737. Han vigdes 1689 med Sophia Jacobsdotter Plagman (1673-1737), dotter till Tullöjtnant Jacob Plagman.
Från protokollet vid tinget i Hede (Tanumshede) den 5 oktober 1711 kan vi läsa följande om Anders Andersson Pigg:
§9 Samma dag anklagade väl. Sven Svensson [länsmannen], Anders Andersson Pigg, för det han skall ej allenast av en soldat Lars Dullkopp benämnd av välborne hr översten Billstens regemente, när det låg uti läger här vid Knäm, en musköt och bajonett, med 32 kulor, och något krut, utan och några dagar dolt och hyst berörde soldat, vilken sedan sig ifrån Raftötången, där Piggen bor, begivit på vägen åt Norge. Men under den resan uti Vetteland blivit fasttagen, då han bekänt sig hava vistats hos en man uti 5 dygn, och där blivit uppehållen och fått för sin musköt mat och penningar. Påståendes alltså länsmannen, det han Anders Andersson Pigg måtte plikta, för sådan handel efter kgl.majt. utgångne plakat. ...
Här har vi en Anders Andersson som rör sig i lagen utkanter. Troligen har vi hittat rätt Anders Andersson! Anders Andersson Pigg dyker sedan regelbundet upp i tingsprotokollen från tingen i Hede. Oftast handlar det om konflikter med närboende och affärskontakter.
Tordenskiolds fartyg överfaller svenskar i Havstenssund
I brev till överbefälhavaren i Norge General Wedel skriver Peter Tordenskiold den 17 september år 1717, att en liten grupp fartyg under ledning av galléen Castor lyckades överraska och ta över fyra svenska fartyg i Havstenssund: en hukkert och tre skutor. Ett femte fartyg, som var grundstött, stacks i brand. De fyra erövrade fartygen fördes upp till Magö vid Hvaleröarna. Fartygens besättningar retirerade upp på land, annars skulle de också ha förts till Hvaleröarna, skriver Tordenskiold. [17 september 1717 (Brev 638)]
I trädgårdar i dalgången norr om Sunneberget har man grävt upp kanonkulor. Kalibern på de upphittade kullorna är i överensstämmelse med de kanoner som fanns ombord på de dansk-norska krigsfartygen.
Vid kajbyggen i Havstenssund under 1900-talets början hittades brandskadat skeppstimmer begravt i gruset längs stranden.
Text: Ingmar Thoresson.
biografier, romaner, dramatiseringar och historiska skildringar
. Delar av litteraturen ej är till utlån och kan bara läsas på plats.
Atlantis och svenskarna / Bertil Falk, 1974
av Lars Gahrn, Folkvett nr 4/1993.En bättre bok i denna genre är "Taflor till Olaus Rudbecks Atlantica" från 1938. Med sina vackra och fantasifulla illustrationer ger boken ännu ett mäktigt intryck på läsaren.
